Estlands parlament har godkänt en lag som legaliserar samkönade äktenskap, vilket gör det till den första före detta sovjetstaten att göra det. Lagförslaget antogs efter en långvarig konflikt med oppositionspartierna, särskilt det ultranationalistiska partiet EKRE, som motsatte sig att lagstiftningen strider mot traditionella familjevärderingar. Lagen förväntas träda i kraft av president Alar Karis.
Västeuropa har mestadels anammat äktenskapsjämlikhet sedan sekelskiftet, och de flesta länder har antagit lagen. Östeuropeiska länder har dock varit långsammare med att stödja hbtq-rättigheter, och Estlands drag ses som ett viktigt steg mot jämställdhet i den regionen. Slovenien blev det första östblockslandet att legalisera samkönade äktenskap 2020, medan andra nationer som Ungern och Ryssland har vidtagit åtgärder för att begränsa rättigheterna för hbtq-gemenskapen.
Trots motståndet har stödet för samkönade äktenskap ökat i Estland under det senaste decenniet. Enligt en undersökning gjord av Turu-uuringute AS i april stödde 53 % av de tillfrågade åtgärden, jämfört med bara 34 % 2021. Estland hade redan legaliserat samkönade civila fackföreningar 2014, men konservativa lagstiftare blockerade senare ytterligare framsteg.
Det fanns internt motstånd mot lagstiftningen inom Kaja Kallas center-högerreformparti, som vann parlamentsvalet i mars och som till en början hade stött civila fackföreningar men inte homoäktenskap. Partiets nya koalitionspartners, de liberala Estonia 200 och Socialdemokraterna, insisterade på full äktenskapsrätt som ett villkor för att kunna bilda regering.
I relaterade nyheter blev Lettland nyligen det senaste landet i regionen att göra framsteg mot HBTQ-inkludering. Den mångårige utrikesministern, Edgars Rinkevics, valdes till Lettlands president förra månaden och blev den första öppet homosexuella statschefen i Europeiska unionen.