Sveriges statsminister Ulf Kristersson har uppgett att det inte finns några kvarstående krav från Turkiet för att säkerställa ratificeringen av Sveriges anslutningsansökan till Natos försvarsallians. Han förväntar sig att flytten kommer att ske "relativt snart. "Detta kommer nästan tre månader efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uttryckte sitt stöd för Sveriges Nato-anbud, som sågs som ett betydande genombrott för militäralliansen. Men parlamentet i Ankara har ännu inte agerat i frågan.
Kristersson betonade att Sverige har fullgjort sina skyldigheter att förbättra samarbetet med Turkiet för att förhindra PKK-relaterad finansiering eller aktiviteter riktade mot Turkiet. Han nämnde de betydande framstegen i samarbetet mellan de två ländernas polis- och säkerhetstjänster som ett exempel på Sveriges engagemang för sina löften. Han nämnde också att andra länder börjar bli otåliga på att ratificeringen ska ske, även om han inte specificerade vilka länder.
Det yttersta beslutet att inleda processen för att ratificera Sveriges Nato-anbud ligger hos Erdogan. Nyligen kritiserade han Stockholm för att inte förhindra koranbränningar i Sverige, vilket väckte ilska inom den muslimska världen och bland hans konservativa stödbas. Erdogan uppmanade också Sverige att se till att anhängare till separatistiska kurdiska militanta grupper slutar iscensätta anti-Turkiet protester.
Turkiets försvarsminister, Yasar Guler, upprepade sitt engagemang för Sveriges Nato-anbud, men betonade också förväntningarna på att Sverige ska ta konkreta steg i kampen mot terrorismen och implementera nya rättsliga regler för att bekämpa terrorism. Guler klargjorde vidare att det slutliga beslutet om att ratificera Sveriges medlemskap ligger hos det turkiska parlamentet.
Sverige ansökte om att gå med i Nato av säkerhetsskäl, tillsammans med grannlandet Finland, som fick inträde i april. Katalysatorn för dessa applikationer var Rysslands invasion av Ukraina 2022. Alla nuvarande NATO-medlemsländer måste dock komma överens om upptagandet av nya länder, och Turkiet, tillsammans med Ungern, har varit det främsta hållet, främst på grund av oro relaterade till den kurdiska frågan.
I ett potentiellt försök att jämna ut ratificeringsprocessen, dömdes en svensk man nyligen för hatretorik för ett brott relaterat till Koranen, vilket är första gången en sådan fällande dom har inträffat. Denna utveckling kan komma att spela en roll för att Turkiets parlament i slutändan ratificerar Sveriges Natoansökan. Frågan om F-16 stridsflygplan är dock fortfarande en stridspunkt mellan Ankara och Washington.
Statsminister Kristersson erkänner att den här frågan inte enbart handlar om Sverige, och att det pågår många diskussioner samtidigt om bilaterala frågor mellan olika länder. Trots komplexiteten kring ratificeringsprocessen är Kristersson fortsatt hoppfull om att Sveriges Nato-bud kommer att accepteras officiellt inom en snar framtid.