Den turkiske presidenten Tayyip Erdogan har lagt fram ett lagförslag till det turkiska parlamentet som stöder Sveriges anbud om medlemskap i Nato, enligt hans kontor. Sveriges inträde i den västra försvarsalliansen hade försenats på grund av invändningar från Turkiet, som anklagade Sverige för att hysa individer med anknytning till terrorgrupper. Efter att ha öppnat parlamentet igen den 1 oktober hade Erdogan dock lovat att skicka lagförslaget för ratificering. Flytten har hyllats av Sverige, eftersom den banar väg för deras Nato-medlemskap att slutföras.
Erdogans beslut att gå vidare med lagförslaget följer krav på att Sverige ska vidta mer beslutsamma åtgärder mot Kurdistans arbetarparti (PKK), som Turkiet och andra länder betraktar som en terroristorganisation. Trots dessa krav har propositionen om att godkänna Sveriges Natomedlemskap äntligen kommit framåt.
Presidenten meddelade på sociala medier att "Protokollet om Sveriges NATO-anslutning undertecknades av president Recep Tayyip Erdogan den 23 oktober 2023 och hänvisade till Turkiets stora nationalförsamling. "Sveriges statsminister Ulf Kristersson välkomnade utvecklingen och konstaterade att det nu är upp till riksdagen att ta upp frågan.
NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg uttryckte sin förväntan på en snabb omröstning i det turkiska parlamentet och den förestående inkluderingen av Sverige som allierad. Enligt en europeisk diplomat antydde Stoltenberg till och med att Sverige skulle kunna ansluta sig till nästa utrikesministermöte som är planerat till 28-29 november. Ungerns parlament behöver också ratificera Sveriges Nato-ansökan innan man kan bli medlem.
Tidslinjen för Turkiets ratificering är ännu inte formaliserad. Lagförslaget kommer först att behöva granskas och antas av utrikeskommissionen i det turkiska parlamentet, varefter det kommer att skickas till generalförsamlingen för slutgiltigt godkännande. Även om det förväntas att lagförslaget kommer att gå igenom när det väl har lagts fram till generalförsamlingen, är omröstningens schemaläggning fortfarande osäker.
Det regerande AK-partiet, i koalition med nationalistiska och islamistiska partners, har majoritet i parlamentet med 322 av 600 platser. Huvudoppositionen Republikanska folkpartiet (CHP) har tidigare uttryckt stöd för Sveriges Nato-medlemskap. Vissa analytiker tror att lagförslaget sannolikt kommer att antas snabbt, även om schemaläggningen av omröstningen i slutändan ligger hos Erdogan.
Sverige och Finland ansökte båda om NATO-medlemskap som svar på Rysslands invasion av Ukraina. Finlands medlemskap bekräftades i april, vilket markerade en betydande utvidgning av alliansen. Sveriges ansökan hade dock blivit försenad på grund av invändningar från Turkiet och Ungern. Ankara har sökt U. S. kongressens godkännande för försäljning av F-16-jetplan och moderniseringssatser värda 20 miljarder dollar, och Erdogan hade indirekt kopplat Sveriges Nato-bud till U. S. stöd för denna begäran.