Turkiets parlament har officiellt godkänt Sveriges anslutning till Nato, med endast Ungern kvar som det enda stödet till försvarsalliansens nordliga utvidgning. Efter månader av överläggningar röstade parlamentet i Ankara för att godkänna Sveriges ansökan med en marginal på 287 mot 55. Dokumentet kommer nu att skickas tillbaka till president Recep Tayyip Erdogan för slutgiltigt godkännande, vilket är allmänt förväntat. När Erdogan har skrivit under på det kommer ansökan att deponeras hos det amerikanska utrikesdepartementet i Washington.
Sveriges potentiella medlemskap i Nato har varit ett betydande mål för landet, och detta drag för dem ett steg närmare att förverkliga det. Sverige lämnade in sin ansökan om att gå med i alliansen för ett år och åtta månader sedan, vilket markerade en betydande förändring av försvarspolitiken. Efter Rysslands invasion av Ukraina, drog Sverige och grannlandet Finland i maj 2022 slutsatsen att ett gå med i Nato skulle vara det bästa sättet att avskräcka aggression från Ryssland. Finland blev medlem i Nato i april.
NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg välkomnade omröstningen av Turkiets stora nationalförsamling och uttryckte förtroende för att Ungern snart skulle slutföra sin egen nationella ratificering. Sveriges inträde i Nato skulle stärka alliansen genom att stärka dess nordliga räckvidd och förbättra dess förmåga att försvara den östra flanken. Sverige och Finland hade tidigare avvikit från militära allianser, men Rysslands president Vladimir Putins militära agerande fick dem att omvärdera sin hållning.
USA:s ambassadör i Turkiet, Jeff Flake, hänvisade till omröstningen som ett "bra drag för Sverige, Turkiet och hela NATO. Sveriges statsminister Ulf Kristersson uttryckte också sin tillfredsställelse med resultatet och konstaterade att omröstningen förde dem ett steg närmare ett fullt NATO-medlemskap. Kristersson betonade de positiva konsekvenserna av Turkiets stöd för Sveriges anslutning.
Turkiet hade till en början varit tveksamt till att gå med på Sveriges förslag på grund av oro över det nordiska landets hantering av separatistgrupper, inklusive PKK (Kurdistan Workers' Party), som Turkiet utpekar som en terroristorganisation. Sverige hävdade dock att man uppfyllde Natos medlemskriterier och hade genomfört åtgärder för att bekämpa terrorism och höjt vapenexportrestriktioner till Turkiet.
I en lovande utveckling bjöd Ungerns premiärminister Viktor Orban in sin svenska motsvarighet till Budapest för förhandlingar om Sveriges Nato-anbud. Ungern hade tidigare skjutit upp ratificeringen i parlamentet, delvis med hänvisning till svensk kritik angående Ungerns demokratiska tillbakafall. Orban uttryckte att ett artighetssamtal från Sveriges ledare skulle kunna hjälpa till att lösa frågan och förbättra relationerna.
Det fanns ytterligare komplexitet i Sveriges anslutningsprocess, inklusive Turkiets intresse av att köpa stridsplan från USA. Turkiet har försökt köpa 40 Lockheed Martin Corp. F-16 Block 70 flygplan, tillsammans med 79 kit för att modernisera sin flotta. Godkännandet av Sveriges NATO-medlemskap har kopplats till denna stridsplansaffär. USA:s president Joe Biden har ställt som ett krav för Turkiet att stödja Sveriges Nato-inträde innan man går vidare med försäljningen. Turkiet förväntar sig sannolikt att USA går vidare med flygplansköpet nu när Sveriges anslutning tar fart.