NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg har meddelat att Sverige har uppfyllt sina skyldigheter enligt Turkiets begäran om att skärpa sina antiterrorlagar. Denna åtgärd förväntas bana väg för Sverige att potentiellt bli medlem i Nato. Stoltenberg gjorde detta deklaration efter ett möte med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, där han fick frågan om Sverige fortfarande kunde antas i Nato före alliansens toppmöte i Vilnius, Litauen i mitten av juli. "Det finns fortfarande tid att få det att hända", sa Stoltenberg vid en presskonferens.
Den gemensamma mekanismen mellan Sverige, Finland och Turkiet kommer att sammankallas igen under veckan den 12 juni för att diskutera samarbetet mellan de tre länderna. Stoltenberg uttryckte sin önskan att slutföra Sveriges anslutning så snart som möjligt, vilket tyder på att möjligheten för Sverige att bli medlem i Nato fortfarande lever.
Inledningsvis kom Sverige och Finland överens om att arbeta tillsammans för deras anslutning till Nato. Finland gick dock med i alliansen i april och lämnade Sverige bakom sig. Turkiet har krävt att Sverige vidtar extra åtgärder för att slå till mot kurdiska grupper inom sitt land och har även uttryckt oro över anti-Turkiet protester inom Sverige. Som svar samlades hundratals demonstranter, många flaggor från Kurdistans arbetarparti (PKK), i Stockholm för en demonstration mot svenskt NATO-medlemskap. Detta kom efter att Erdogans talesperson krävt Sverige att stoppa "PKK-medlemmar" från att demonstrera.
Sveriges inställning till Nato har förändrats dramatiskt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Enligt en årlig undersökning gjord av Göteborgs universitet har opinionen förändrats kraftigt till förmån för att gå med i Nato, med 64 % av befolkningen som stöder medlemskap, upp från 29 % ett år tidigare. Denna förskjutning till förmån för ett Natomedlemskap kan leda till att Sverige förr än senare blir Natomedlem.