Italiens ekonomi har drabbats av ett oväntat bakslag när den krympte under andra kvartalet, vilket utgör en utmaning för premiärminister Giorgia Melonis regering i dess ansträngningar att upprätthålla välstånd och minska skulderna. Bruttonationalprodukten (BNP) krympte med 0. 3 % jämfört med föregående kvartal, långt ifrån den nolltillväxt som analytiker hade förutspått och i skarp kontrast till den övergripande expansionen i euroområdet.
Nedgången i Italiens BNP kan tillskrivas en nedgång i inhemsk efterfrågan, där nettoexporten inte bidrar till tillväxten. Industri- och jordbrukssektorerna drabbades särskilt. Dessa uppgifter visar hur euroområdets tredje största ekonomi börjar känna effekterna av stigande räntor, försvagad global exportefterfrågan och indragningen av finanspolitiskt stöd. Det är värt att notera att Italien upplevde en BNP-tillväxt på 0. 6 % under första kvartalet.
Italiens ekonomiska sammandragning kastar en skugga över Melonis koalitionsregering. Bara förra veckan hyllade premiärministern hennes regerings ekonomiska politik som driver snabbare expansion än både Frankrike och Tyskland. Men Internationella valutafonden förutspår nu en blygsam 1. 1% ökning av italiensk BNP i år.
Så sent som förra månaden uttryckte finansminister Giancarlo Giorgetti optimism och antydde att ekonomin skulle kunna nå en tillväxt på upp till 1. 4 % 2023, med stöd av en boom i turism under den första hela sommarsäsongen efter pandemin. Även om detta potentiellt skulle kunna hjälpa Italiens återhämtning under andra halvåret, tar nedgången i den globala tillverkningen driven av Kina, liksom i Tyskland, ut sin rätt på landets ekonomi.
I juni upplevde italienska fabriker sin värsta månad sedan höjden av pandemilåsningarna i början av 2020, enligt en inköpschefsundersökning. Data för juli, som släpps på tisdag, kan indikera en ihållande trend.
Däremot bevittnade euroområdet som helhet en 0. 3% expansion under andra kvartalet, enligt uppgifter som släpptes på måndagen. Tillväxten drevs av länder som Frankrike och Spanien, vilket kompenserade för stagnation i Tyskland och Italiens nedgång.
Osäkerhet råder också över Europeiska centralbanken. Medan den mest aggressiva omgången av penningpolitisk åtstramning i dess historia verkar närma sig sitt slut, är tidpunkten och möjligheten för ytterligare en räntehöjning fortfarande oklart. Den avgörande faktorn blir inflationsutsikterna. Den underliggande årliga pristillväxten i euroområdet, exklusive volatila element som energi, var oväntat stark vid 5. 5 % i juli, enligt de senaste uppgifterna.
Även om det överordnade inflationsmåttet minskade till 5. 3 % och Italiens inflationstakt var lägre än väntat vid 6. 4 %, svagare tillväxtutsikter och högre lånekostnader kan hindra Melonis ansträngningar att hantera Italiens betydande statsskuld. Med en skuld i förhållande till BNP som fortfarande överstiger 140 %, förväntas den förbli relativt oförändrad under det kommande året, enligt prognoser från EU-kommissionen.