I ett djärvt drag har den colombianska senaten drivit igenom en konstitutionell reform som syftar till att öka statliga överföringar till regionala myndigheter, trots varningar om potentiell finanspolitisk ohållbarhet. Reformen, som gick igenom i den sjätte av åtta krävda debatter, är nu på väg till underhuset för två slutomröstningar, där regeringens majoritet förväntas säkra dess godkännande.
I enlighet med den godkända reformen har regeringen mandat att höja överföringarna till städer och provinser från 26 % till 39. 5 % av intäkterna under en 12-årsperiod med start 2027. Detta markerar en avvikelse från det ursprungliga förslaget på 46. 5 % under 10 år, eftersom lagstiftare försökte hitta en medelväg. Finansminister Ricardo Bonillas oro över reformens skattemässiga genomförbarhet ignorerades, med lagstiftare valde en högre överföringshastighet än han hade föreslagit.
Bonilla hade föreslagit en lägre överföringströskel på 37 % och en längre implementeringstid på 15-20 år, men hans rekommendationer följdes inte, vilket ledde till att han avstod från tisdagens debatt. Dessutom innehåller reformen en bestämmelse om ett separat lagförslag som kommer att avgränsa de regionala regeringarnas distinkta ansvar för att undvika att dubblera de centrala myndigheternas.
Även om reformen inte behöver regeringens finanspolitiska godkännande eftersom den är en författningsändring, kommer den att stå inför granskning i författningsdomstolen efter den slutliga ratificeringen. När lagstiftningsprocessen går framåt har en försäljning av colombianska tillgångar intensifierats, vilket orsakar oro bland investerare över landets redan känsliga finanspolitiska situation. De potentiella konsekvenserna av denna reform på Colombias finansiella stabilitet är stora när nationen navigerar i nästa fas av sin ekonomiska utveckling.
4653px;">