Turkiska parlamentets utrikeskommission har gett sitt godkännande till Sveriges försök att gå med i Nato, vilket markerar ett viktigt steg framåt i utvidgningen av den västliga alliansen. Efter 19 månader av förseningar och förhandlingar gav Ankara äntligen sitt stöd till Sveriges medlemsanbud trots krav på säkerhetsrelaterade eftergifter. Omröstningen, som ägde rum på tisdagen, hölls under kontroll av president Tayyip Erdogans regerande AK-parti. Nästa steg är en omröstning i parlamentets generalförsamling, där även Erdogans parti förväntas utöva sin majoritet. Detta godkännande visar framsteg i en process som har ansträngt Turkiets relationer med dess västerländska allierade.
Godkännandet från kommissionen kommer efter flera timmars debatt, inklusive diskussioner om andra viktiga frågor. Den första omröstningen om Sveriges anbud sköts upp efter en tidigare debatt den 16 november. Även om kommissionens godkännande är en viktig milstolpe, krävs fortfarande en omröstning i generalförsamlingen innan processen är slutförd. Tidpunkten för denna omröstning kommer att bestämmas av parlamentets talman, och det kan ta flera veckor eller till och med längre innan den äger rum.
AK-partiet, tillsammans med sin allierade MHP och den främsta oppositionen CHP, röstade alla för att ratificera Sveriges NATO-medlemskap. Å andra sidan röstade det lilla islamistiska Felicity-partiet och det högernationalistiska Iyi-partiet emot det. Efter kommissionens godkännande uttryckte Sveriges utrikesminister Tobias Billström sitt lands tacksamhet och iver att gå med i Nato. Natos biträdande generalsekreterare för politiska frågor och säkerhetspolitik, Boris Ruge, hyllade också nyheten som utmärkt.
De invändningar som Turkiet framförde mot Sveriges bud går tillbaka till maj förra året. President Erdogan uttryckte oro över Sveriges och Finlands påstådda skydd av organisationer som Turkiet betraktar som terrorister, samt deras försvarshandelsembargon. Finlands bud ratificerades av Turkiet i april, men Sverige fick vänta tills man vidtog ytterligare åtgärder mot Kurdistans arbetarparti (PKK), som både EU och USA utpekar som en terroristgrupp. Som svar lade Sverige fram ett lagförslag mot terrorism och gjorde medlemskap i sådana organisationer olagligt. Dessutom har Sverige och NATO-medlemmarna Finland, Kanada och Nederländerna lättat på vapenexportpolitiken mot Turkiet.
Trots att Ungern också försenat Sveriges medlemskapsratificering ses Turkiet som det främsta hindret. Erdogan kopplade Sveriges ratificering till USA:s godkännande av försäljning av F-16 stridsflyg till Turkiet. Efter ett samtal nyligen med president Biden uttalade Erdogan att han tror att Washington överväger ratificeringen för att fortsätta med den begärda försäljningen. Medan Vita huset stöder försäljningen finns det för närvarande ingen specifik tidslinje för den amerikanska kongressen att godkänna den. Turkisk diplomati under de senaste månaderna har frustrerat vissa Nato-medlemmar, särskilt mitt i kriget i Ukraina. Turkiet upprätthåller vänskapliga förbindelser med både Moskva och Kiev, och håller inte med om västerländska sanktioner mot Ryssland trots att de motsätter sig dess invasion av Ukraina.