Den globala uppvärmningen nådde en kritisk milstolpe 2023, med temperaturer i höjden till 1. 48 grader Celsius över förindustriella nivåer, enligt uppgifter publicerade av EU:s klimat- och väderövervakningsbyrå, Copernicus. Året förklarades inte bara som det hetaste någonsin, utan bevittnade också ett alarmerande språng i uppvärmning jämfört med tidigare år, särskilt överträffande 2016, den tidigare rekordinnehavaren. Dessutom sträckte sig uppvärmningstrenden till världshaven, som upplevde en aldrig tidigare skådad värme. Dessa fynd är en tydlig varning om att världen är farligt nära 1:an. 5-graderströskeln fastställd av Parisavtalet 2015.
Medan vissa experter räknade med att uppvärmningen 2023 skulle nå omkring 1. 3 grader Celsius, den faktiska siffran 1. 48 grader överraskade många forskare. Bill Collins, professor i klimatprocesser vid University of Reading i Storbritannien, betonade hur brådskande situationen är och sa: "Överskrider det tidigare rekordet med 0. 17 grader borde vara ett larm för alla. "
Data från Copernicus visar att de globala temperaturerna har stigit sedan 1970-talet, med 1-grads uppvärmningströskeln överskreds för första gången 2015. Chockerande nog tog det bara åtta år att överträffa 1:an. 5-graders milstolpe. Jämfört med de senaste tre decennierna stod 2023 ut som exceptionellt varmt, med en medeltemperatur på 0. 6 grader Celsius högre än genomsnittet 1991-2020.
Liz Bentley, VD för Storbritanniens Royal Meteorological Society, påpekade att det inte var 1:an. 48-graders höjning i sig som var överraskande, utan snarare den snabba takten i klimatförändringarna de senaste åren. Hon uttryckte oro för att temperaturförändringar sker i en accelererad takt, avviker från en linjär utveckling och går mot exponentiell tillväxt.
Effekterna av denna oöverträffade värme observerades globalt, eftersom den globala genomsnittstemperaturen varje dag 2023 översteg de förindustriella nivåerna med minst 1 grad Celsius. Dessutom slogs månatliga och dagliga temperaturrekord på regional, nationell och internationell nivå. November var första gången då två dagar översteg 2 grader Celsius över genomsnittet. Från juni till december satte varje månad ett nytt rekord för att vara den hetaste i sitt slag. Copernicus betonade att juli och augusti var de första respektive näst varmaste månaderna någonsin.
Förutom rekordartade lufttemperaturer upplevde världshaven också extrem uppvärmning, med havsytans temperaturer som översteg genomsnittet 1991–2020 med 0. 44 grader Celsius. Detta språng översteg 0. 26-graders ökning observerad under det näst varmaste året, 2016. Den primära orsaken till stigande havstemperaturer är föroreningar av fossila bränslen, men klimatmönstret El Niño, som förstärkte Stilla havets värme, spelade också en roll. Konsekvensen av varmare hav inkluderar potentialen för mer kraftfulla tropiska cykloner, tyfoner och orkaner.
De förödande effekterna av den globala uppvärmningen 2023 sågs genom extrema väderhändelser, som skogsbränder i Kanada, Hawaii och södra Europa. Brian Hoskins, ordförande för Grantham Institute vid Imperial College London, betonade hur dessa händelser gav en glimt av de klimatextremer som Parisavtalet syftade till att förhindra. Han uttryckte hopp om att allvaret i 2023 års klimatkris skulle inspirera regeringar över hela världen att vidta meningsfulla åtgärder.
När vi går in i ett nytt år varnar Copernicus för att början av 2024 kan komma att bevittna ännu värre global uppvärmning, vilket potentiellt bryter mot 1:an. 5-gradersgräns. Carlo Buontempo, chef för Copernicus' Climate Change Service, betonade det akuta behovet av att minska koldioxidutsläppen i den globala ekonomin samtidigt som klimatdata och kunskap används för att förbereda sig för en oviss framtid. Den aldrig tidigare skådade värmen 2023 tjänar som en skarp påminnelse om att det krävs samlade ansträngningar för att hantera klimatkrisen och förhindra ytterligare katastrofala konsekvenser.