Det turkiska presidentvalet har varit ett av de mest avgörande på en generation, med den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan som försöker behålla sitt grepp om makten mot en utmaning från Kemal Kilicdaroglu. Men eftersom fler röstsedlar har räknats har Erdogans rapporterade ledning minskat avsevärt. Med 67. 1 % av valurnorna öppnade, rapporterade det statliga TV-bolaget TRT att Erdogan hade säkrat 51. 4 % av rösterna, med Kilicdaroglu på 42. 8 %. Oppositionen har dock hävdat att dess parallella räkning visar att Kilicdaroglu ligger framåt med mindre än en procentenhet.
Erdogan har suttit vid makten längre än någon annan turkisk ledare och har övervakat en period av betydande förändringar i landets förmögenheter. Turkiet har blivit en regional makt med en växande roll i konflikter från Ukraina till Syrien. Erdogans ekonomiska politik har dock blivit allt mer oberäknelig och landet drabbades av en inflationskris förra året som slog hårt mot hushållens budgetar. Detta har gjort honom sårbar för väljarnas förbittring, särskilt bland dem som har drabbats hårdast av den ekonomiska nedgången.
Kilicdaroglu, ledaren för det republikanska folkpartiet (CHP), har stöd av en bred koalition av oppositionspartier och har lagt fram en plattform som betonar behovet av rättsstatsprincipen, förbättrade relationer med Valresultatet är av stor betydelse för investerarna, som kommer att se om Turkiet blir ett "köp" igen. Utländska pengar strömmade in i Turkiet under Erdogans första år vid makten, men många investerare har dragit sig tillbaka de senaste åren, eftersom landets valuta har försämrats av den dominerande operatörens politik för tillväxt till varje pris.
När valsedlarna fortsätter att räknas återstår det att se om Erdogan kommer att kunna hålla fast vid makten, eller om Kilicdaroglu kommer att stå som segrare. Resultatet av valet kommer att få betydande konsekvenser för Turkiets framtida riktning, både nationellt och internationellt.