Europeiska kommissionen har reviderat sina utsikter för euroområdets ekonomi och förutspår en nedåtgående bana på grund av sammandragningen av Tysklands ekonomi. De uppdaterade prognoserna, som släpptes på måndagen av EU:s verkställande arm, räknar med en tillväxttakt på 0. 8 % 2023 för valutablocket med 20 nationer, jämfört med den tidigare prognosen på 1. 1% tillväxt. Även utsikterna för 2022 har reviderats ner till 1. 3% tillväxt.
Nedgången i den ekonomiska utvecklingen hänförs främst till Tyskland, den största ekonomin i regionen. Tyskland som tidigare förväntades växa 2023, förväntas nu uppleva en nedgång på 0. 4 %. Nederländerna har också sett en betydande nedjustering från 1. 8 % till 0. 5 %. Å andra sidan förväntas Spanien och Frankrike bidra positivt till euroområdets expansion.
Inflationen förväntas förbli hög och förväntas inte nå Europeiska centralbankens mål på 2 %. Den nuvarande prognosen placerar inflationen på 5. 6 % för i år, något lägre än tidigare beräknat, men med en liten ökning till 2. 9 % 2024.
Dessa reviderade siffror kan skapa oro för att euroområdet går in i en lång period av dämpad tillväxt och ihållande hög inflation. De kan också ge insikter i Europeiska centralbankens kommande kvartalsutsikter, vilket kommer att hjälpa till att vägleda beslut om huruvida de ska fortsätta eller pausa deras serie av räntehöjningar.
Europeiska kommissionen framhöll den svaga inhemska efterfrågan, särskilt i konsumtionen, som en viktig faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten. De höga och stigande konsumentpriserna på varor och tjänster tar ut sin rätt på regionens tillväxtmomentum. Kommissionen förväntar sig att det svagare tillväxtmomentet sträcker sig in i 2024, med effekterna av en stram penningpolitik som fortsätter att hålla tillbaka den ekonomiska aktiviteten.
Euroområdet brottas med utmaningar som stigande energipriser, ökade lånekostnader och en försvagad exportefterfrågan, särskilt från marknader som Kina. Färska uppgifter visade att den ekonomiska produktionen i blocket knappt växte under andra kvartalet i år, främst på grund av dålig utlandsförsäljning. Undersökningar av inköpschefer visar att tjänstesektorn går in i en krympning efter nedgången i tillverkningen.
Särskilt Tyskland har påverkats avsevärt av en tillverkningsnedgång. Efter att ha upplevt en krympning under vintern lyckades inte den tyska ekonomin expandera under andra kvartalet och förutspås krympa med 0. 3 % under tredje kvartalet, enligt prognoser från Kielinstitutet. Den negativa tillväxten för den största ekonomin i Europeiska unionen har återverkningar för hela regionen.
Trots dessa utmaningar tonade EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni ner farhågorna för att stagflationen skulle börja i Europa. Han påstod att det är för tidigt att dra slutsatsen att regionen befinner sig i en lång period av stagflation och föreslog att en återhämtning förväntas nästa år.
Den försämrade ekonomiska bakgrunden har föranlett diskussioner bland Europeiska centralbankens tjänstemän om att stoppa deras strama penningpolitiska hållning. Medan vissa tjänstemän är för att pausa sina räntehöjningar, har andra indikerat en komfortnivå med en mild lågkonjunktur om det hjälper till att återställa inflationen till målet på 2 %.
En nyligen genomförd Bloomberg-undersökning avslöjade en mer pessimistisk syn jämfört med EU-kommissionens prognoser. Analytiker förväntar sig att euroområdets ekonomi kommer att växa med 0. 6 % 2023 och 0. 8 % 2022.