De senaste framgångarna för Geert Wilders populistiska Frihetsparti i det holländska valet har skickat chockvågor genom landets klimatambitioner. Miljögrupper varnar nu för de "förödande" konsekvenser denna seger kan få på framstegen mot gröna mål. Medan Wilders parti fick stöd för löften om att begränsa invandringen och minska levnadskostnaderna, innehåller hans manifest också förslag om att stoppa minskningarna av koldioxidutsläppen och strunta i viktiga klimatavtal.
Efterdyningarna av valet i Nederländernas klimatministerium beskrevs som dyster, med tjänstemän oroade över att år av hårt arbete skulle kunna avvecklas av en potentiell ny regering. Besvikna personal fick beröm från Rob Jetten, den första och möjligen sista nederländska klimatministern, som gick runt genom ministeriet efter att hans eget parti Demokraterna 66 led en betydande förlust av stöd.
Nederländerna hade nyligen tagit steg mot sitt klimatmål för 2030 att minska utsläppen med 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Den avgående regeringen hade dock betonat behovet av ett snabbt och ambitiöst genomförande av utsläppsplaner för att uppnå detta mål. Med Wilders som uttrycker sin önskan att dra sig ur klimatavtalet från Paris och avveckla en fond som syftar till att minska skadliga utsläpp, är den framtida utvecklingen av landets klimatpolitik fortfarande osäker eftersom potentiella koalitionspartner har olika prioriteringar.
Att uppfylla klimatåtaganden på EU-nivå är också en utmaning för Nederländerna. EU håller på att fastställa ett utsläppsminskningsmål 2040, och den nederländska klimatkommissionären har lovat att försvara ett mål på minst 90 % nettominskning jämfört med 1990 års nivåer. Stödandet av ett nytt mål kommer dock att kräva politiskt stöd från EU:s ledare, och en förändring av Nederländernas traditionellt gröna hållning kan komplicera Europas klimatagenda.
Uppkomsten av Wilders parti har väckt oro bland investerare och miljöpartister. Sandra Phlippen, chefsekonom på ABN Amro Bank, noterade att för investerare som tror på en framtid med nettonoll, skickar Wilders framgång en negativ signal. Men de som har känt sig hindrade av politik som syftar till nettonollutsläpp kan tillfälligt känna lättnad. Den slutliga riktningen för Wilders klimatpolitik är fortfarande osäker, och det ska bli intressant att se om den ändras eller ändras i framtiden.
Greenpeace-aktivister genomförde en protest i Haag genom att paddla kajak ner i dammen framför premiärministerns kontor. De visade upp en banderoll som uppmanade till att avvisa "klimatförnekare" som landets premiärminister. Greenpeace Nederländernas chef Andy Palmen uttryckte besvikelse över valresultatet och konstaterade att det är förödande för klimatet, naturen och människorna. Han uppmanade andra partier som var involverade i att bilda en regering att ta ansvar och ta itu med klimatkrisen, och betonade att högerextrema populistiska partier saknar lösningar för de utmaningar mänskligheten står inför.
Det splittrade politiska landskapet i Nederländerna innebär att Wilders skulle stå inför omfattande förhandlingar om han skulle bli premiärminister. Noterbart har han blivit uppvaktad av Farmers' Citizen Movement, vilket tyder på ett potentiellt samarbete. Partiet, som fick sju platser i parlamentets underhus, växte i inflytande när det blev det största partiet i överhuset. Med redan höga spänningar mellan regeringen och bönderna kring miljöregleringar väntas stödet för klimatåtgärder avta i den nya riksdagen.
Prof. Kees Aarts från Groningen University varnar för att genomförandet av klimatåtgärder kan försenas, vilket innebär betydande risker. Denna utveckling ses som ytterst skadlig för landets klimatmål. När högerextrema ideologier tar fart över hela Europa kan Nederländernas positionsförskjutning hindra framsteg och komplicera den bredare europeiska strävan efter klimatåtgärder.