Abdel Fattah al-Sisi har säkrat sin tredje mandatperiod som Egyptens president och vunnit svindlande 89. 6% av rösterna i ett val som saknade seriösa utmanare. Den nationella valmyndigheten tillkännagav resultaten, vilket befäste Sisis makt under de kommande sex åren. Valet ägde rum mitt i en kämpande ekonomi och oro över spridningseffekterna från konflikten i Gaza, som delar gräns med Egyptens Sinaihalvön.
Konfliktutbrottet i Gaza verkade ha påverkat vissa väljare, som såg Sisi som en förkämpe för stabilitet i en flyktig region. Sisi har framgångsrikt framställt sig själv som en pålitlig ledare, som har fått stöd från både Gulf- och västallierade som ger ekonomiskt stöd till Egypten. Valet, som hölls under tre dagar i december, hade ett högre valdeltagande på 66. 8 % jämfört med det tidigare presidentvalet 2018, som endast hade spelat in 41 %.
Medan tre andra kandidater var tekniskt ställda, var ingen av dem framstående figurer. Den mest betydande potentiella utmanaren drog sig ur loppet i oktober med hänvisning till trakasserier mot sina anhängare av tjänstemän och ligister. Dessa anklagelser avfärdades dock av den nationella valmyndigheten. Kritiker hävdar att valet var långt ifrån rättvist och öppet, och anklagar Sisi för att använda hela statsapparaten och säkerhetsorganen för att förhindra några seriösa utmanare från att delta.
Sedan han tog makten efter att ha avsatt Egyptens första demokratiskt valda ledare, Mohamed Mursi, 2013, har Sisi genomfört ett repressivt tillslag mot oliktänkande över hela det politiska spektrumet. Han valdes först till president 2014, omvaldes 2018 med 97 % av rösterna, och gynnades sedan av en grundlagsändring 2019, vilket gjorde att han kunde ställa upp för en tredje mandatperiod. Medan vissa applåderar hans infrastrukturprojekt, som den nya huvudstaden i öknen öster om Kairo, ser andra det som en extravagant ansträngning som bidrar till Egyptens redan skyhöga skulder och stigande priser.
Anhängare av Sisi hävdar att säkerhet är av yttersta vikt och hävdar att vissa grupper har gynnats under hans styre. Till exempel pekar de på framsteg som gjorts för kvinnors rättigheter, även om kritiker hävdar att mer omfattande reformer behövs. Sisis regim har gjort kosmetiska gester för att ta itu med oro över Egyptens mänskliga rättigheter, inklusive att inleda en nationell dialog och släppa några högprofilerade fångar. Men kritiker ser dessa åtgärder som otillräckliga och ifrågasätter deras inverkan på faktiska systemförändringar.
Många egyptier uttryckte likgiltighet mot valet, eftersom de trodde att resultatet var förutbestämt. Reuters reportrar som bevakade omröstningen lade märke till fall av personer som bussades in till vallokaler och stod utanför med flaggor och banderoller, medan andra vallokaler förblev relativt tysta. Det förekom rapporter om att basvaror delades ut till väljarna som incitament, och vissa individer hävdade att de pressades av arbetsgivare att delta. Det statliga medieorganet varnade dock för att utbyte av pengar eller varor mot röster är ett brott som kan bestraffas med böter eller fängelse.
När Sisi börjar sin tredje mandatperiod återstår det att se hur han kommer att ta itu med Egyptens ekonomiska utmaningar och navigera i de pågående regionala konflikterna. Hans svepande seger understryker den existerande maktdynamiken och väcker oro över tillståndet för demokrati och politisk pluralism i Egypten.