Mitt i bakgrunden av en stagnerande ekonomi och djupt rotad opposition mot det styrande teokratiska systemet, inleddes Irans snabba presidentval på fredagen. Vallokaler öppnade över hela den islamiska republiken och visade upp övervägande kvinnliga väljare i traditionell religiös klädsel, med sparsamma tecken på ungt deltagande.
Tidigare val i Iran bevittnade rekordlåga valdeltaganden, vilket speglar det utbredda missnöjet och oliktänkandet mot det regerande prästerliga etablissemanget under den högsta ledaren Ayatollah Ali Khamenei. Den reformistiska politikern Mahmoud Sadeghi observerade ett lägre valdeltagande än väntat i centrala Teheran, vilket återspeglar oro över allmänhetens engagemang.
Fyra kandidater är med i striden: reformisten Masoud Pezeshkian, hårdförarna Saeed Jalili och Mohammad Baqer Qalibaf och den konservative prästen Mostafa Pourmohammadi. Valet utlystes efter Ebrahim Raisis tragiska bortgång i en helikopterkrasch förra månaden.
Irans ekonomi har påverkats allvarligt av stränga amerikanska sanktioner efter USA:s tillbakadragande från kärnkraftsavtalet 2018. Valutadevalveringen och ekonomiska svårigheter har underblåst allmänhetens missnöje mot det styrande prästerskapet och den islamiska revolutionsgardet.
I ett försök att öka valdeltagandet uppmanade Ayatollah Khamenei allmänheten att ta valprocessen på allvar. Indikationer tyder dock på att den ungdomliga och urbana demografin kan uppvisa mindre entusiasm jämfört med de mer hängivna och hårdföra anhängarna till Khamenei.
Videor som cirkulerar på sociala medier påstås visa potentiella protester utanför iranska ambassader, där valurnor har arrangerats för utlandsstationerade. Medan officiella beräkningar förutspår valdeltagandet mellan 48 % och 53 %, långt under tidigare val, är de slutliga siffrorna ännu inte släppta.
Valresultatet kommer inte bara att forma Irans inrikespolitik utan också dess globala relationer mitt i pågående ekonomiska utmaningar och inre oliktänkande.
6667px;">