Världshälsoorganisationen (WHO) har släppt nya uppskattningar som projicerar en betydande ökning av globala cancerfall till 2050. Enligt rapporten kommer det att finnas en alarmerande 77% ökning av cancerdiagnoser, från 20 miljoner fall 2022 till svindlande 35 miljoner fall 2050. Fynden, baserade på data från 185 länder och omfattar 36 olika typer av cancer, kastar ljus över den växande bördan av denna sjukdom över hela världen.
År 2022 växte lungcancer fram som den vanligaste cancerformen globalt och stod för två. 5 miljoner fall, eller 12. 4 % av totalen. Det följdes av bröst-, kolorektal-, prostatacancer och magcancer. Lungcancer krävde också det högsta antalet liv med 1. 8 miljoner dödsfall, vilket motsvarar nästan 19 % av alla cancerrelaterade dödsfall.
WHO-rapporten belyser skillnaderna i cancerbördan mellan olika nationer. Länder med ett högt Human Development Index (HDI), som mäter faktorer som hälsa, utbildning och levnadsstandard, uppvisar betydande skillnader i antalet bröstcancer. I dessa länder får 1 av 12 kvinnor diagnosen bröstcancer och 1 av 71 kommer att ge efter för det. Omvänt, i länder med låg HDI, är frekvensen av bröstcancerdiagnos lägre vid 1 av 27, men dödligheten är högre vid 1 av 48. Denna diskrepans kan främst hänföras till försenade diagnoser och begränsad tillgång till adekvata behandlingar.
Dessutom observerades ojämlikheter i cancertjänster, såsom strålning och stamcellstransplantationer, mellan länder. Dessa skillnader understryker det akuta behovet av ökade investeringar och politiska initiativ för att ta itu med globala ojämlikheter i cancerutfall.
Studien identifierar olika faktorer som bidrar till den förväntade ökningen av cancerfrekvensen. Livsstilsval som fetma, tobaksanvändning och alkoholkonsumtion spelar en betydande roll, liksom miljöfaktorer som luftföroreningar.
Medan USA har sett en minskning av cancerrelaterade dödsfall på grund av minskad tobaksanvändning, tidig upptäckt och förbättrade behandlingar, ökar vissa cancerformer bland specifika demografier. En färsk rapport från American Cancer Society indikerar att kolorektal cancerdiagnoser bland vuxna under 55 har ökat från 11 % 1995 till 20 % 2019. Rasskillnader i cancerutfall kvarstår, vilket visar på behovet av riktade insatser.
Att ta itu med den globala cancerkrisen har blivit en prioritet för president Joe Bidens administration. Cancer Moonshot-insatsen, som syftar till att halvera amerikanska cancerdödsfall inom 25 år, involverar samarbete mellan myndigheter som NASA, Environmental Protection Agency och Department of Health and Human Services. Kampen mot cancer kräver dock inte bara resurser utan också politisk vilja för att säkerställa rättvis tillgång till överkomlig och kvalitativ cancervård.
Dr. Cary Adams, chef för Unionen för internationell cancerkontroll, betonar att trots de framsteg som gjorts inom cancerbehandling finns det fortfarande skillnader både mellan och inom länder. Det är avgörande för regeringar att prioritera cancervård och se till att alla har tillgång till nödvändiga tjänster. I slutändan bör målet vara att eliminera föreställningen att var en person bor avgör deras chanser att överleva.