I ett djärvt drag som har kastat Georgien in i en politisk kris, stod president Salome Zourabichvili trotsig mot premiärminister Irakli Kobakhidze på lördagen, förklarade regeringen olaglig och vägrade att lämna hennes position när hennes mandatperiod slutar nästa månad. Landet, känt för sin strävan att gå med i Europeiska unionen, skakades av det plötsliga beslutet från det regerande partiet Georgian Dream att stoppa EU-anslutningsförhandlingarna under de kommande fyra åren, med hänvisning till påstådd "utpressning".
Zourabichvili, kritisk till Georgian Dreams anti-EU-hållning, ifrågasatte legitimiteten i det senaste parlamentsvalet och hävdade att det var falskt. Hon hävdade att utan ett legitimt parlament kunde det inte finnas någon giltig efterträdare att väljas. Presidentens deklaration har lagt grunden för en maktkonflikt i landet, där Kobakhidze anklagar pro-EU-oppositionsstyrkor för att försöka en revolution som liknar Ukrainas Maidan-protester.
Gatorna i huvudstaden Tbilisi såg intensiva protester när tusentals demonstranter samlades mot regeringens beslut att frysa EU-förhandlingarna. Barrikader restes, sammandrabbningar med kravallpolis följde och luften var tät av tårgas. Inrikesministeriet rapporterade över hundra arresteringar, vilket kopplade oroligheterna till politiska partier som syftar till att störta regeringen med våld.
Utöver protesterna har oliktänkande även uppstått inom officiella kretsar. Noterbart är att anställda från centrala ministerier och centralbanken har uttryckt sitt stöd för EU-anslutningen, medan diplomater har avgått i protest. För att ytterligare förstärka ropet har framstående personer som fotbollslandslagets Khvicha Kvaratskhelia uttryckt solidaritet med demonstranterna.
Mitt i denna turbulens står det regerande partiet Georgian Dream inför granskning för påstådda auktoritära tendenser och en lutning mot Ryssland, trots landets mål att stärka banden med väst. Den plötsliga vändningen när det gäller EU-anslutningen har ansträngt relationerna med västerländska allierade, som har krävt en utredning av valoegentligheter. Samtidigt har Georgien sett en upptining i relationerna med Ryssland, en granne med vilken de diplomatiska banden hade brutits efter en konflikt 2008.
När Georgien befinner sig vid ett vägskäl, understryker presidentens trots, i kombination med eskalerande protester och interna oliktänkande, de djupa splittringar och osäkerheter som griper nationen när den brottas med sina europeiska ambitioner och geopolitiska lojaliteter.