Nederländerna har beslutat att permanent stänga Europas största gasfält, Groningenfältet, senast den 1 oktober 2022. Detta beslut påskyndar stängningens tidslinje och kan begränsa landets försörjningsbuffert när det går in i nästa vinter. Tidigare hade Nederländerna planerat att stänga fältet senast i oktober 2023, men politiskt tryck ledde till en tidigare avstängning. Sedan 1963 har Groningenfältet varit en viktig gaskälla för Europa, men det har också orsakat hundratals jordbävningar i regionen sedan 1980-talet, vilket resulterat i skador på tusentals hem, vilket orsakat lokalt motstånd.
Den holländska regeringen fick kritik i frågan, och premiärminister Mark Rutte överlevde med knapphet en misstroendeomröstning innan beslutet fattades. Denna senaste avstängning tar bort ett alternativ för att öka gasflödet om Europas energikris förvärras nästa vinter. Även om Groningenfälten bidrar med en liten del till Europas totala gasproduktion, har de varit en viktig försörjningsbuffert.
Stängningen har fått priserna att stiga, med nederländska gasterminer för första månaden, riktmärket för Europa, som stigit mer än 30 % högre. Norska gasavbrott och varmt väder ökade ytterligare oron för utbudet, vilket gjorde beslutet om tidig stängning ännu mer påverkande.
Den holländska regeringen lovade tidigare i år att betala 22 miljarder euro under en 30-årsperiod för att kompensera invånarna i Groningen. Enligt Groningen Mining Damage Institute har minst 127 000 hem med cirka 327 000 hem i regionen rapporterat skador på grund av jordbävningar sedan 1980-talet. Mer än 3 300 byggnader har rivits sedan 2012 på grund av skadorna som orsakats av jordbävningar, vilket visar behovet av en tidig stängning av Groningenfältet.
Den holländska regeringen överväger också att fylla gasbrunnarna med betong nästa år, med max 2. 8 miljarder kubikmeter gas ska utvinnas från Groningenfältet fram till oktober, eftersom det för närvarande går på pilotljus. Beslutet om stängning är inte helt oåterkalleligt, eftersom brunnarna kan öppnas igen om det blir ytterligare en energikris eller en exceptionellt kall vinter. Regeringen kommer att ha två veckor på sig att ändra sitt beslut, beroende på väderprognoser.