Georgian Dream, det styrande partiet i Georgien, har tillkännagett planer på att återinföra ett lagförslag riktat mot "utländska agenter" som utlöste uppståndelse och våldsamma sammandrabbningar under protester förra året. Lagstiftningen, som fick stark kritik från USA och EU, är utformad för att få icke-statliga organisationer att avslöja sina finansieringskällor. Georgian Dream hävdar att grupper i det civila samhället är engagerade i att främja extremism och sprida vad de beskriver som "pseudoliberal ideologi" och "HBT-propaganda", med stöd av utländska stiftelser.
Den kontroversiella lagen hade tidigare lett till allmän oenighet, inklusive en skarp klyfta mellan president Salome Zourabichvili och det georgiska drömpartiet, grundat av miljardären Bidzina Ivanishvili. USA och EU hade liknat den föreslagna åtgärden med taktik som användes av Rysslands president Vladimir Putin för att kväva oliktänkande inom Ryssland. Trots det hårda motståndet går Georgian Dream framåt med lagstiftningen, med sikte på att anta den i tid till det kommande parlamentsvalet i oktober.
President Zourabichvili hade tidigare stått tillsammans med tusentals demonstranter i Tbilisi och fördömt lagen som ett hot mot Georgiens strävanden att gå med i EU. Den ursprungliga versionen av lagen hade stränga påföljder, inklusive böter och fängelse, för organisationer som får betydande finansiering från utlandet och inte registrerade sig som "agenter för utländskt inflytande". "Den reviderade versionen, samtidigt som den behåller samma innehåll, kommer att ersätta termen "utländsk agent" med "organisation som driver en främmande makts intressen", enligt Georgian Dreams parlamentariska fraktionsledare Mamuka Mdinaradze.
Oppositionsgrupper har snabbt fördömt återupplivandet av lagen och framställt den som ett angrepp på västerländska värderingar och demokratiska principer. Roman Gotsiridze, en oppositionsledamot i parlamentet, fördömde flytten som ett "krig mot det västerländska samhället", vilket tyder på att regeringen är angelägen om att använda lagen som ett verktyg för att kontrollera oliktänkande inför det avgörande parlamentsvalet. När spänningarna eskalerar återigen befinner sig Georgien i en korsväg mellan att värna om demokratiska friheter och att ge efter för auktoritära åtgärder i den nationella säkerhetens namn.