Kina har stoppat sin export av två sällsynta mineraler som är nödvändiga för halvledartillverkning, vilket orsakar betydande störningar i globala leveranskedjor. Data som släppts av kinesiska tullmyndigheter avslöjade att landet inte exporterade något gallium eller germanium i augusti, efter att Peking införde exportrestriktioner. Dessa åtgärder var motiverade med hänsyn till nationell säkerhet. Kina är en stor producent av dessa mineraler och står för cirka 80 % av världens gallium och 60 % av germanium. I jämförelse exporterade landet 5. 15 ton smidda galliumprodukter och 8. 1 ton smidda germaniumprodukter i juli.
Som svar på förfrågningar om exportstopp uppgav en talesperson från Kinas handelsdepartement att avdelningen hade tagit emot exportansökningar för detta material, och en del hade godkänts. Inga ytterligare detaljer lämnades dock. Dessa restriktioner återspeglar Kinas vilja att hämnas mot USA:s exportkontroll, trots oro över landets egen ekonomiska tillväxt. Med en redan försvagad inhemsk efterfrågan och en bostadskris kan detta steg ytterligare skada den kinesiska ekonomin och potentiellt påskynda förskjutningen av leveranskedjor bort från landet.
Vid analys av situationen noterade Eurasia Group-analytiker att medan Kina för närvarande är ledande inom produktion av gallium och germanium, finns alternativa tillverkare och substitut tillgängliga för dessa material. Detta indikerar att effekterna av exportstoppet kan sträcka sig bortom Kina och även påverka globala marknader. Konsekvenserna av denna kollaps i exporten ses redan inom själva Kina, eftersom lagren av gallium har hopat sig, vilket orsakat prisfall. Å andra sidan har priserna på germanium ökat något på grund av det begränsade utbudet.
De exportkontroller som Kina införde på gallium och germanium härrör från ett större tekniskt krig med USA. Denna kamp kretsar kring tillgång till avancerad chiptillverkningsteknik, nödvändig för olika branscher, inklusive smartphones, självkörande bilar och vapentillverkning. Förra året implementerade Biden-administrationen exportkontroller som förbjöd kinesiska företag att köpa avancerade chips och chiptillverkningsutrustning utan licens. Japan och Nederländerna anslöt sig också till dessa ansträngningar, vilket ytterligare begränsade exporten av chiptillverkning till Kina.
Som vedergällning genomförde Peking en cybersäkerhetsundersökning av den amerikanska chiptillverkaren Micron i april och förbjöd den att sälja till kinesiska företag som är involverade i viktiga infrastrukturprojekt. Den senaste lanseringen av Huaweis Mate 60 Pro-smarttelefon, som drivs av ett avancerat chip utvecklat trots amerikanska sanktioner, har lagt bränsle på elden. Införandet av denna modell har skapat politisk press på USA att eskalera sanktionerna mot Huawei och Semiconductor Manufacturing International Corp. (SMIC), den kinesiska chiptillverkaren trodde att ha producerat halvledaren.
Som ett resultat finns det förväntningar på att Biden-administrationen kommer att skärpa chipförbuden mot Kina ytterligare under fjärde kvartalet. Detta pågående tekniska krig mellan de två ekonomiska jättarna fortsätter att ha betydande konsekvenser för globala tekniska och ekonomiska landskap.