I ett mycket efterlängtat presidentval rustar Finland sig för att välja sin nästa ledare som ska navigera i landets roll i Nato och skydda dess längsta gränssträcka mot Ryssland. Söndagens val innebär en tät kamp mellan tre framstående kandidater: förre statsminister Alexander Stubb, tidigare utrikesminister Pekka Haavisto och riksdagens talman Jussi Halla-aho. Med deras utrikespolitiska åsikter i linje har konkurrensen intensifierats, vilket gör en andra omröstning den 11 februari nästan helt säker.
När Finland gick med i Nato förra året som svar på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina 2022, kommer presidentkandidaternas förmåga att styra utrikes- och säkerhetspolitiken vara en avgörande faktor för att locka väljare. Den valda presidenten kommer att få förtroendet att fördjupa Finlands engagemang i Nato, där man bevakar hälften av blockets gräns mot Ryssland. Med en av Europas starkaste arméer och en ansenlig reservtrupp på 280 000 är Finland redo att försvara sig, med åtta av tio finländare som uttrycker sin beredvillighet att skydda sin nation om de attackeras.
Efterträdaren till den avgående presidenten Sauli Niinisto, som skickligt lyfte Finlands utrikespolitik och spelade en betydande roll i landets anslutning till Nato, kommer utan tvekan att ställas inför enorma utmaningar. Ryssland har redan reagerat på Finlands militära anpassning med hot och spänningar längs gränsen på 1 300 kilometer (800 mil) eskalerar. Finland har till och med varit tvungen att stänga sin gräns helt och hållet på grund av en "beväpnad invandring"-strategi som använts av ryska myndigheter för att driva asylsökande mot den finska gränsen och sätta press på den finska regeringen.
Alexander Stubb, tidigare premiärminister och professor, har haft flera toppministerposter i Finland, inklusive finans och utrikesfrågor. Med glädje över Finlands medlemskap i världens starkaste militära allians betonar Stubb plikten att upprätthålla ett robust försvar och säkra nationens hörn av världen.
Pekka Haavisto, en rutinerad diplomat och miljöpartistpolitiker, ledde framgångsrikt Finland in i Natos fålla under sin tid som utrikesminister. Haavisto föreslår ett brett västerländskt och globalt stöd för Ukraina i dess kamp mot rysk aggression som sin främsta prioritet.
Jussi Halla-aho, för närvarande talman för Finlands riksdag och tidigare ledare för det nationalistiska partiet Finnspartiet, vädjar till väljare som är besvikna på traditionella partier. Halla-aho är känd för sin hårda hållning när det gäller immigration och har en starkare position i Ryssland jämfört med sina rivaler. Han har till och med gjort en personlig donation för att få ett meddelande som stödjer Ukraina målat på sidan av en raket.
Olli Rehn, chefen för Finlands Bank, tar upp sin expertis inom ekonomisk politik och EU-frågor. Rehn prioriterar att upprätthålla fred och säkerhet för Finland, särskilt genom att slutföra Finlands integration i den västra säkerhetsalliansen via NATO-medlemskap och samarbete med USA.
Jutta Urpilainen, EU-kommissionären för internationella partnerskap och tidigare finansminister, förespråkar att bevara och upprätthålla fred och stabilitet i Finland. Hon tror att detta kan uppnås genom ett starkt nationellt försvar, nära relationer med nyckelallierade, aktivt deltagande i internationella organisationer och engagemang i globala ansträngningar för att möta utmaningar som klimatförändringar.
Med Finlands nästa president som bär det avgörande ansvaret att upprätthålla Natos åtaganden och skydda nationen från potentiella hot, kommer resultatet av detta val att forma landets framtida hållning till försvar och diplomati.