Azerbajdzjans president Ilham Aliyev kommer att säkra en rungande seger i landets omval, eftersom de första resultaten visar på en jordskredsseger. Efter återerövringen av utbrytarregionen Nagorno-Karabach från Armenien och ett tillslag från media, krävde Aliyev för tidiga val. Med över hälften av rösterna räknade rapporterade den centrala valkommissionen att Aliyev hade fått imponerande 92. 1% av de avgivna rösterna, medan en exitundersökning som genomfördes tidigare förutspådde att han skulle få 93. 9 % av rösterna.
De två största oppositionspartierna har bojkottat valet i denna olje- och gasproducerande nation. Azerbajdzjans energiresurser har stor betydelse i Europas planer på att minska beroendet av rysk gas efter ukrainska konflikten. Kritiker hävdar att tidigare val i Azerbajdzjan varken har varit fria eller rättvisa, där Aliyev konsekvent säkrat över 85 % av rösterna. Azerbajdzjanska tjänstemän vidhåller dock att de pågående valen är rättvisa och transparenta, vilket visar på en ökning av Aliyevs popularitet efter segern i Nagorno-Karabach.
Baku, som en nära allierad till Turkiet och som upprätthåller arbetsrelationer med Ryssland, antyder att västerländsk kritik är partisk mot dess övervägande muslimska befolkning. I januari uttalade president Aliyev, 62 år, att snabbvalsundersökningarna markerade början på en ny era för Azerbajdzjan, vilket betecknar återupprättandet av suveräniteten efter att ha återtagit Nagorno-Karabach. Trots nominella rivaler som tävlar om presidentposten är ingen av dem kritisk till Alijevs styre.
Men oro har väckts angående tillslaget mot oliktänkande och oberoende journalister. Sedan november har en rad journalister gripits, varav några har åtalats för smuggling. Internationella pressfrihetsgrupper ser dessa arresteringar som försök att kväva anti-korruptionsrapportering. Situationen har väckt kritik från det internationella samfundet och betonat vikten av att skydda pressfriheten.
I december bokade Aliyev om valet från oktober 2025 för att befästa sin position efter det framgångsrika återtagandet av Nagorno-Karabach. Denna region, huvudsakligen befolkad av etniska armenier, hade de facto varit oberoende från Baku sedan början av 1990-talet efter ett krig mellan Azerbajdzjan och Armenien. Återställandet av den azerbajdzjanska kontrollen över Nagorno-Karabach ses som en triumf för landet, som avslutar årtionden av intermittent krigföring och ger en möjlighet för hundratusentals interna flyktingar att återvända till sina hem.
Men för grannlandet Armenien ses kollapsen av Nagorno-Karabach som en tragedi och en humanitär kris. Efter konflikten flydde nästan alla regionens 120 000 etniska armeniska invånare till Armenien. Situationen väcker oro för dessa fördrivna människors svåra situation och de utmaningar som Armenien står inför när det gäller att ta emot dem.
När valresultaten fortsätter att komma, verkar president Aliyevs jordskredsseger nästan säker. Det internationella samfundet kommer noga att följa hur detta resultat kommer att påverka Azerbajdzjans relationer med grannländerna och dess engagemang för att främja demokrati och mänskliga rättigheter inom nationen.