USA har meddelat sitt beslut att återansluta sig till FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO), vilket avslutar en decenniumslång tvist. Beslutet föranleddes av farhågor om att Kina dominerar Unescos beslutsfattande, särskilt inom områdena artificiell intelligens och teknikutbildning på global skala. Samtidigt har USA gått med på att betala över 600 miljoner dollar i återstående avgifter till organisationen.
Efter Unescos beslut att inkludera Palestina som medlemsland 2011 avbröt USA sin finansiering, tillsammans med Israel. Trump-administrationen tillkännagav därefter sitt tillbakadragande från byrån 2017, med hänvisning till långvarig anti-israelisk partiskhet och ledningsfrågor.
Richard Verma, USA:s biträdande utrikesminister för ledning och resurser, skickade nyligen ett brev till UNESCO:s generaldirektör, Audrey Azoulay, och meddelade henne om planen att gå med igen. Trots den inledande dispyten om Palestina, uppgav Verma i brevet att USA har märkt framsteg för att övervinna politiserings- och reforminitiativ kring Mellanösterntvister.
Efter tillkännagivandet ringde applåder i hela UNESCO:s högkvarter, och ambassadörer från hela världen gav sitt stöd. USA:s beslut att gå med igen väntas nu stå inför en omröstning av de 193 medlemmarna av UNESCO nästa månad.
Beslutet att gå med igen är ett betydande ekonomiskt uppsving för UNESCO, känt för sitt världsarvsprogram, projekt för att bekämpa klimatförändringar och utbilda unga flickor. Före USA:s tillbakadragande var det byråns största bidragsgivare och stod för 22 % av den totala finansieringen.
Även om Kina har gynnats av att USA drar sig ur UNESCO, välkomnade dess ambassadör till UNESCO, Jin Yang, nyheten om USA:s återkomst och sa att Kina "uppskattar" UNESCO:s ansträngningar för att få tillbaka Amerika, och tillade att
Audrey Azoulay har outtröttligt arbetat för att ta itu med de problem som ledde till att USA lämnade. För att uppnå USA:s återkomst byggde Azoulay upp konsensus bland jordanska, palestinska och israeliska diplomater kring känsliga UNESCO-resolutioner. Enligt analytiker har hon också lyckats lugna spänningarna genom att förbättra organisationens svar på samtida utmaningar, modernisera dess funktion och fortsätta stora initiativ på plats.
Under den nuvarande planen kommer USA att betala sina avgifter för 2023 plus 10 miljoner dollar i bonusbidrag i år. Medlen kommer att öronmärkas för utbildning i förintelsen, bevarande av kulturarvet i Ukraina, journalistsäkerhet och utbildning i vetenskap och teknik i Afrika. Biden-administrationen har redan begärt 150 miljoner dollar för 2024 års budget för att gå till Unescos avgifter och skulder, med ytterligare förfrågningar under de efterföljande åren tills hela skulden på 619 miljoner dollar är klar.
Sammanfattningsvis kommer USA:s beslut att gå med i UNESCO utan tvekan få långtgående konsekvenser, särskilt som byrån ses som en nyckelspelare i att forma teknik och naturvetenskaplig undervisning runt om i världen. Dessutom kommer UNESCO:s återkomst att stärka program som syftar till att reglera artificiell intelligens, utbilda kvinnor i Afghanistan och krönika offer för slaveri i Karibien, en triumf för en outtröttlig diplomat som arbetat hårt för att få USA tillbaka till fållan.