Europeiska centralbankens (ECB) plan att upprätthålla höga räntor under en längre period möter skepsis från ekonomer, som tror att den kan börja lösas tidigare än väntat. I en nyligen genomförd undersökning förutspådde en knapp majoritet av ekonomerna en sista höjning av inlåningsräntan till 4 % i september innan räntesänkningarna börjar i mars. Prognoserna för lånekostnader i slutet av 2024 varierar dock kraftigt, från 2 % till 4 %.
Osäkerheten kring tidpunkten för inflationen att återgå till ECB:s mål på 2 % är den största utmaningen när det gäller att förutsäga framtida ränterörelser. Med inflationen för närvarande på 5. 5 % och nådde över 10 % i höstas, är ekonomer försiktiga med effekterna av de oöverträffade 400 räntepunkterna för åtstramningar som genomförts sedan juli 2021.
Det finns en känslig balans för ECB att göra mellan att stoppa räntehöjningar inom en snar framtid och att upprätthålla en trovärdig åtstramningsbias. En paus i räntehöjningar kan misstolkas av marknaderna som en signal om att räntesänkningar är nära förestående. ECB:s ordförande Christine Lagarde kommer sannolikt att betona behovet av att räntorna förblir restriktiva under en längre period när hon talar efter policymeddelandet den 27 juli.
Inflation ses fortfarande som den största risken för ekonomin, med politiska spridningseffekter från andra håll också ett problem. Federal Reserve väntas leverera sin sista räntehöjning nästa vecka, medan marknadens förväntningar tyder på en möjlig räntesänkning i USA redan under våren. Trots dessa utmaningar har ekonomer förtroende för ECB:s förmåga att hitta den rätta balansen mellan att dämpa inflationen och att stödja ekonomin.
Det finns dock olika åsikter bland ECB:s ECB-rådsmedlemmar, vilket gör det svårare att uppnå konsensus. Att hitta rätt ton i att kommunicera sina avsikter till allmänheten ses som den största utmaningen för ECB-tjänstemän.
Medan nästa veckas räntehöjning verkar säker, kvarstår frågan om ECB kommer att förbinda sig till ytterligare en höjning vid nästa möte. Marknadsprissättningen för oktober kommer till stor del att bero på detta beslut. Vissa experter tror att president Lagarde inte kommer att ge några tips om resultatet av septembermötet, och betonar ECB:s databeroende och väntar på septemberprognoserna.
ECB höjde sina inflationsprognoser fram till 2025 men lyfte fram de mycket osäkra utsikterna förra månaden. Med en växande meningsskiljaktighet inom ECB-rådet kommer det att bli en utmaning att nå en kompromiss om framtida ränterörelser. Tjänstemän är medvetna om vikten av att hitta rätt balans i sina meddelanden, där tystnad potentiellt är det bästa sättet i detta avseende.
Överlag är ekonomer fortsatt försiktiga med ECB:s plan att hålla höga räntor under en längre period. Vägen framåt är grumlig av envis prispress, en kämpande ekonomi i euroområdet och den osäkra effekten av tidigare åtstramningsåtgärder. ECB kommer att behöva navigera noggrant i dessa utmaningar och samtidigt se till att dess åtgärder överensstämmer med dess mål att tämja inflationen utan att skada ekonomin.