Europeiska nationer går över till en strängare inställning till Kina, vilket är mer i linje med den strategi som USA förespråkar. Länder som Tyskland och Italien studerar export- och investeringskontroller som antagits av USA, efter Nederländernas exempel. Den främsta drivkraften bakom detta skifte är Kinas fortsatta allians med Ryssland trots invasionen av Ukraina, tillsammans med dess upplevda aggression utomlands och mot sitt eget folk. Detta är en betydande förändring för en kontinent som tidigare stått emot USA:s strävan att avveckla ekonomiska band med Kina. Den pågående konflikten i Ukraina har dock gjort att Europa känner sig sårbar, vilket leder till en växande frustration mot ledarna för världens näst största ekonomi.
Högre tjänstemän som tidigare varit försiktiga med att uttala sig mot Peking gör nu mycket mer kritiska offentliga kommentarer. Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kallade nyligen Kina för en "partner, konkurrent och systemkonkurrent". Hon uttryckte oro över att den systemiska rivaliserande aspekten växer sig allt starkare, inte bara för att Kina uppträder mer aggressivt externt utan också mer repressivt inrikes. Hon kallade kinesiska handlingar både hemma och utomlands för "mer än chockerande".
USA och EU utvecklar verktyg för att bromsa Kinas framsteg inom områden som halvledare och försvar. De allierade diskuterar exportkontroll, skärpt screening av investeringar och ökat samarbete kring kritiska material. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har varit i nära samtal med USA i frågan, och Italien tittar på sätt att begränsa Kinas Sinochems inflytande på däcktillverkaren Pirelli SpA.
Dessa förändringar kommer att glädja president Joe Bidens administration, som har försökt att presentera en enad front med allierade och sprida bördan av de oundvikliga ekonomiska konsekvenser som kommer med fler konfrontationer. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sa att bördfördelning när det gäller att ta en ekonomisk träff för att skydda den nationella säkerheten är det som får allianser att fungera effektivt.
Kina och ekonomisk säkerhet kommer att vara huvudämnena när G-7-ledare möts i Japan nästa månad. Det verkar råda bred enighet om behovet av att minska riskerna men inte bryta helt. Momentum växer för ett sätt att samordna en reaktion mot ekonomiskt tvång utan att göra något automatiskt. Det finns dock anmärkningsvärda förbehåll för tillvägagångssättet, och europeiska länder vill se till att det inte sker en frikoppling från den kinesiska marknaden. Liksom USA vill de minska risken i känsliga områden, inklusive kvantberäkningar, bioteknik och kritiska mineraler.
Sammantaget återspeglar förändringen i inställning till Kina bland europeiska nationer en växande känsla av sårbarhet och frustration gentemot ledarna för världens näst största ekonomi. EU:s alltför beroende av rysk olja och gas, i kombination med den smärtsamma processen att diversifiera sina energikällor efter Moskvas invasion, har tvingat blocket att ompröva sin politik att engagera sig med autokratiska länder. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Biden har delat oro över ekonomiskt tvång och icke-marknadspolitik och praxis. Rysslands invasion av Ukraina har också skärpt europeiska uppfattningar om hur geopolitisk risk spelar roll för ekonomin. Kinas stöd till Ryssland har ökat känslan av att Kina är ett ideologiskt och säkerhetshot.