I en banbrytande studie publicerad i Science har forskare grävt fram fascinerande insikter om den långa historien om mänsklig affinitet för kolhydrater. I motsats till den rådande uppfattningen att tidiga människor i första hand livnärde sig på en köttrik kost, tyder nu arkeologiska bevis på att stärkelsehaltiga livsmedel spelade en betydande roll i deras kulinariska repertoar.
Genom att analysera genomen från 68 forntida människor fokuserade forskarna på AMY1-genen som ansvarar för att bryta ner stärkelse till smältbara sockerarter. Överraskande nog hade jägare-samlare så långt tillbaka som för 45 000 år sedan flera kopior av denna gen, vilket tyder på en förkärlek för stärkelse långt innan jordbruket formade mänskliga dieter.
Dessutom avslöjade studien att neandertalare och denisovaner också bar duplicerade versioner av AMY1-genen, vilket tyder på en gemensam förfädersdrag som delas över mänskliga linjer. Denna genetiska anpassning, som går tillbaka så långt tillbaka som 800 000 år, gav en fördel för människor eftersom de mötte olika miljöer och kostutmaningar.
Särskilt betonade forskningen en snabb ökning av AMY1-genkopior under de senaste 4 000 åren, vilket sammanföll med övergången till jordbruk och konsumtionen av stärkelserika grödor. Denna evolutionära anpassning drev sannolikt hjärnans utveckling och överlevnad, vilket understryker vikten av kolhydrater i mänsklighetens historia.
Experter lovordade studien för att den tillhandahåller övertygande bevis på hur stärkelsematsmältningen utvecklades hos människor och kastar ljus över kolhydraternas energigivande roll i mänsklig hjärnans expansion. Fortsatt utforskning av forntida arvsmassa lovar att avslöja fler hemligheter om vårt varaktiga förhållande till stärkelsehaltiga livsmedel och effekterna av kostomläggningar på mänsklig evolution.
6667px;">