Ett fascinerande vulkanutbrott har fängslat världen när lavan strömmar genom en 4 kilometer lång spricka på Islands Reykjaneshalvön. Den dramatiska händelsen utspelade sig nära den evakuerade fiskebyn Grindavík, med lava som sköt så högt som 100 meter (330 fot) upp i himlen. Även om vulkanutbrott har potential att tillfälligt kyla planeten, är det osannolikt att just detta utbrott kommer att ha en betydande klimatpåverkan trots dess hisnande bilder.
Vulkanutbrott har en kylande effekt när de driver ut aska och föreningar som svaveldioxid till atmosfären. Svaveldioxid reagerar med vatten och bildar aerosoler, små partiklar som fungerar som speglar och reflekterar inkommande solstrålning tillbaka till rymden. Följaktligen når mindre värme jorden. Dessutom kan närvaron av svaveldioxid öka molnbildningen, vilket ytterligare reflekterar solstrålningen bort från planeten. När atmosfären innehåller avsevärda mängder vulkaniska aerosoler kan kyleffekten sträcka sig över flera år och påverka hela halvklot.
Utbrottet av berget Pinatubo 1991 fungerar som ett exempel på detta fenomen. Ungefär 15 miljoner ton svaveldioxid som släpptes ut i atmosfären ledde till ett globalt medeltemperaturfall på 0. 6°C (1. 1°F). Det är dock osannolikt att det isländska utbrottet genererar ett stort askmoln på grund av de specifika förhållandena som omger det. Eftersom magman uppstod på land istället för att interagera med vatten, är de resulterande askplymerna mindre explosiva. Däremot producerade Eyjafjallajökull-utbrottet 2010, som involverade lava som kom i kontakt med is, ett massivt askmoln som störde europeiska flygresor i veckor.
Magmans sammansättning spelar också en roll för att bestämma sannolikheten för stora askmoln. Enligt Jonathan Fink, en geologiprofessor vid Portland State University, tenderar den typ av magma som är involverad i det isländska utbrottet, basalt, att skjuta ut mindre material högt upp i atmosfären. Som ett resultat förväntas utbrottet inte frigöra betydande aerosoler som kan reflektera solljus.
Medan vulkanutbrott ibland kan bidra till uppvärmningen genom att släppa ut växthusgaser i atmosfären, är mängden som släpps ut vanligtvis mindre än mänskliga utsläpp. Drew Shindell, professor i geovetenskaper vid Duke University, förklarar att den relativt lilla skalan av det isländska utbrottet innebär att det är osannolikt att orsaka någon uppvärmning. Därför är utbrottets utsläpp av växthusgaser försumbart.
Med tanke på utbrottets begränsade aerosolproduktion och minimala utsläpp av växthusgaser är det osannolikt att det kommer att ha en meningsfull inverkan på globala temperaturer. Tyvärr kommer världen inte att få andrum från de pågående utmaningarna med global uppvärmning. Förutom klimatförändringar som drivs av mänskliga aktiviteter, är det mer sannolikt att naturfenomenet El Niño kommer att bidra till stigande temperaturer under det kommande året. Därför, även om Islands vulkanutbrott är en spektakulär händelse, är dess konsekvenser för den globala kylningen försumbara inför bredare klimattrender.