Tyskland kommer återigen att upphäva sin konstitutionella gräns för nyupplåning netto för fjärde året i rad, efter ett nyligen utslag från landets högsta domstol. Denna nödåtgärd, känd som "skuldbromsen", kommer att implementeras som en del av en reviderad budget för 2023 som ska presenteras av finansminister Christian Lindner nästa vecka. Flytten kommer som svar på en dom som tvingar regeringen att retroaktivt stå för cirka 37 miljarder euro (40 dollar). 3 miljarder) av ny skuld utanför budgeten, avsatt för att lindra bördan av höga energipriser på hushåll och konsumenter.
Beslutet att skjuta upp lånegränsen innebär ett betydande tillbakadrag för Lindner, som hade förespråkat ett återinförande av skattedisciplin i Tyskland. Gränsen hävdes tidigare i tre år på grund av pandemin och energikrisen. Men med tanke på domstolens avgörande och nödvändigheten av att ta itu med höga energikostnader, befinner sig Lindner nu i en kompromissad position.
En talesperson för Lindners departement bekräftade att tilläggsbudgeten skulle föreslå en extraordinär krissituation för 2023. Avsikten är att placera de medel som avsatts för att lätta energikostnaderna på en säker rättslig grund, utan att dra på sig nya skulder. Denna åtgärd förväntas ge viss stabilitet, eftersom osäkerhet kring Tysklands skuldförbindelser har fått tyska obligationsräntor att sjunka.
Den nyligen gjorda domen från författningsdomstolen i Karlsruhe väckte oro över finansieringen av regeringens särskilda fonder, vilket ifrågasatte hundratals miljarder euro. Dessa medel, som är separata från den vanliga federala budgeten, var avsedda för olika initiativ, inklusive att ta itu med energikostnader, göra tillverkningssektorn grönare och stödja industrin för förnybar energi. Regeringens förmåga att genomföra dessa planer är nu ifrågasatt, vilket leder till en frysning av nya utgiftsbemyndiganden.
Förseningen av nästa års finansplan, som var planerad att läggas fram för parlamentet nästa vecka, förvärrar utmaningen. Regeringen brottas inte bara med de potentiella rättsliga konsekvenserna av en översyn av specialfonderna utan står också inför de bredare och mer långsiktiga effekterna av domstolsbeslutet. Osäkerheten kring situationen gör det svårt att planera för de kommande åren.
Som ett resultat efterlyser politiska ledare en förlängning av upphävandet av skuldbromsen. Lars Klingbeil, en medledare för förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska parti (SPD), anser att det är politiskt motiverat att avbryta skuldbromsen för i år och förespråkar en ytterligare förlängning 2023. Han nämner efterdyningarna av pandemin, energikrisen, inflationen, kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern som skäl som nödvändiggör denna avstängning.
Skuldbromsrestriktionerna är inskrivna i Tysklands grundlag men kan tillfälligt sättas åt sidan i fall av naturkatastrofer eller okontrollerbara nödsituationer. De var tidigare avstängda i tre år efter covid-19-pandemin och den kraftiga ökningen av energikostnader orsakade av Rysslands invasion av Ukraina. Enligt dessa regler är strukturell nettoupplåning begränsad till 0. 35 % av BNP, med flexibilitet för ytterligare upplåning under konjunkturnedgångar men begränsat spelrum under uppgångar.
Beslutet att avbryta lånerestriktionerna återspeglar de utmaningar som Tyskland står inför när det gäller att balansera finanspolitisk stabilitet med behovet av att ta itu med kritiska frågor som höga energikostnader. Detta drag kommer att ge regeringen lite andrum att navigera i den juridiska komplexiteten och planera för framtiden. Men det väcker också frågor om den långsiktiga effekten på Tysklands finanspolitiska stabilitet och potentialen för ytterligare juridiska utmaningar.