Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har tagit upp ett nytt hinder för Sveriges försök att gå med i Nato genom att koppla det till Turkiets pågående ansträngningar att gå med i EU. Erdogans uttalande kom bara timmar före ett toppmöte där Sverige hade hoppats kunna slutföra sin anslutning till militäralliansen. I över ett år har Turkiet skjutit upp Sveriges Nato-ansökan med hänvisning till oro över Sveriges inställning till terrorismbekämpning.
Under en presskonferens i Istanbul före sin avresa till Vilnius sa Erdogan: "Först kom och öppna vägen för Turkiet i EU; efter det kommer vi att öppna vägen för Sverige precis som vi gjorde "Han kritiserade de länder som har låtit Turkiet vänta vid EU:s dörr i nästan 50 år. Detta är första gången Erdogan direkt kopplar Turkiets EU-medlemskap till Sveriges Nato-inträde, och det följer på hans senaste samtal med USA:s president Joe Biden, som stöder ett avtal med Turkiet som tillåter Sveriges Nato-anslutning.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz avvisade snabbt Erdogans förslag och hävdade att Turkiets EU-kandidatur inte har något samband med Sveriges Nato-ansökan. Europeiska kommissionen betonade också att processerna för att gå med i dessa två block är distinkta och inte kan kopplas samman. Europeiska kommissionens taleskvinna Dana Spinant sa: "Du kan inte koppla två processer. "
Sverige och Finland, båda grannländerna Ryssland, ansökte om att gå med i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Medan Finland fick turkiskt godkännande för tre månader sedan och gick med i Nato i april, har Sveriges kandidatur försenats av Turkiet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskiy deltar också i Vilnius-toppmötet för att söka tydliga signaler om stöd för Ukrainas eventuella Nato-medlemskap, även om detta inte förväntas så länge konflikten med Ryssland består.
NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg erkände Turkiets säkerhetsoro men uppmanade Erdogan att överväga andra Nato-medlemmars intressen som vill stärka sin försvarsställning genom att inkludera Sverige. Stoltenberg lyfte fram den betydande inverkan av att ha Sverige, vid sidan av Finland, som fullvärdig medlem på alliansens regionala närvaro. Både Stoltenberg och Scholz bekräftade att Sverige har uppfyllt de nödvändiga kraven för NATO-medlemskap.
Turkiet har sökt EU-medlemskap sedan 1980-talet, men formella förhandlingar, som inleddes 2005, har avstannat på grund av oenighet om frågor som mänskliga rättigheter, rättsligt oberoende och Ankaras energiutforskning i omtvistade vatten nära Cypern. Erdogans senaste uttalande lägger till ett nytt krav till ekvationen, vilket komplicerar Sveriges anbud om medlemskap i Nato. Litauens president Gitanas Nauseda uttryckte sin förhoppning om att dessa ytterligare krav skulle upphöra, och betonade behovet av framsteg.
Turkiet hävdar att dess tveksamhet att godkänna Sveriges NATO-medlemskap beror på säkerhetsproblem. Den turkiska regeringen hävdar att Sverige måste förstärka sitt tillslag mot kurdiska grupper som man tror är anslutna till Kurdistan Workers' Party (PKK), en utsedd terroristorganisation av EU och USA. Sverige har vidtagit åtgärder för att ta itu med dessa farhågor, hävt sitt förbud mot vapenförsäljning till Turkiet och ändrat sina antiterrorlagar. Enligt Sverige uppfyller dessa lagändringar de skyldigheter som anges i det avtal som undertecknades vid Natos toppmöte i Madrid, vilket banar väg för ratificering.
Särskilt i förra veckan fann en svensk domstol en turkisk medborgare skyldig till försök till utpressning på uppdrag av PKK, och dömde honom till fyra och ett halvt års fängelse och beordrade att han skulle utvisas när straffet har avtjänats.