I de vidsträckta skogarna som omger Augsburg, Bayern, står Eva Ritter bland resterna av döda granar, fylld av oro. Dessa träd, som en gång var avgörande för att absorbera utsläpp och bekämpa klimatförändringar, har fallit offer för ett destruktivt angrepp av barkborrar. På grund av åratal av torka som försvagade deras försvar kunde skalbaggarna tränga in i träden och orsaka förödelse på deras inre, vilket lämnade Ritter och hennes team av skogsbrukare inget annat val än att låta avverka dem innan skadorna sprider sig. Omfattningen av förstörelsen väger tungt på Ritter, som är ansvarig för att övervaka tusentals hektar skogsmark nära Augsburg, ett område känt för sina rikliga virkesförråd. Hon säger: "I vår verksamhet är klimatförändringar en del av vardagen. "
Medan skogsbränder har dominerat de senaste rubrikerna, är förödelsen som orsakas av barkborrar ett mindre iögonfallande hot mot Europas skogar. Ändå är det en integrerad del av de växande utmaningarna som undergräver kontinentens ansträngningar att ta itu med klimatförändringarna. Europeiska unionen har som mål att uppnå klimatneutralitet till 2050, vilket kräver inte bara en minskning av utsläppen utan också en ökning av avlägsnandet av koldioxid från atmosfären. Som en del av denna strategi planerar EU att plantera ytterligare 3 miljarder träd till 2030. Att bevara befintliga träd har dock visat sig vara en mödosam uppgift.
I somras upplevde Grekland förödande skogsbränder som förstörde ett område större än New York City och krävde minst 25 människors liv. I Tyskland ledde barkborrar, torka och stormar till rekordhastigheter av skogsförstörelse förra året. Österrike upplevde en nästan fördubbling av barkborrens skador 2022, medan Tjeckien har plågats av allvarliga utbrott sedan 2018, vilket resulterat i att skogar faktiskt ökar koldioxidutsläppen på grund av ruttnande träd.
Medan bränder får stor uppmärksamhet i media, betonar Gert-Jan Nabuurs, professor i europeiska skogsresurser, att centraleuropeisk torka och barkborreangrepp är de främsta problemen. I Tyskland har till och med veckor av nederbörd inte lyckats lindra skogens törst. Nederbörd under sommaren absorberas eller avdunstar snabbt, medan våta och snörika vintrar, avgörande för en uthållig markfuktighet, har blivit alltmer knapphändig. Data från Helmholtz Center for Environmental Research indikerar att stora delar av Tyskland har upplevt torka sedan 2018.
För de försvagade träden har barkborrar lättare att tränga in och lägga ägg under barken. Larverna livnär sig sedan på det vitala barkskiktet som ansvarar för transport av näringsämnen. Angripna träd måste fällas och tas bort inom några veckor för att förhindra att insekterna sprids vidare. Granar är särskilt mottagliga för barkbaggar, och deras utbredda odling i Tyskland efter andra världskriget har gjort dem till en fjärdedel av landets skogsmarker. Men deras grunda rötter kräver en betydande mängd vatten, vilket gör dem sårbara för vind- och stormskador och torkar ut jorden för annan vegetation.
Det har pågått pågående ansträngningar i Tyskland under de senaste decennierna för att etablera mer naturliga blandskogar bestående av olika barr- och lövträd för att öka motståndskraften. Framstegen har dock gått långsamt på grund av flera faktorer, inklusive det faktum att ungefär hälften av tyska skogsmarker är privatägda. Varje år ärver cirka 65 000 individer en skog, många saknar nödvändig kompetens, erfarenhet och resurser för att hantera skador och utbrott. Dessutom visade en undersökning från Thünen-institutet 2018 att nästan 40 % av de privata ägarna prioriterar ekonomisk användning framför bevarande, trots att de inser skogarnas avgörande roll för klimatskyddet.
Medan skogar traditionellt har varit en källa till råvaror, är biomassa, inklusive vedeldning, fortfarande den primära källan till förnybar energi i EU och står för nästan 60 % av andelen. Kritiker hävdar att även om träd kan växa igen, förstör överdriven vedavverkning en begränsad resurs och leder till högre utsläpp. Andreas Bolte, chef för skogsekosystem vid Thünen-institutet, betonar behovet av att undvika att elda ved som skulle kunna användas för mer värdefulla ändamål, och erkänner nödvändigheten av viss energiproduktion från trä samtidigt som han förespråkar ansvarsfull användning.
Europas skogar förväntas uppleva en försämring av sin kolabsorberande förmåga under det kommande decenniet, främst på grund av ökade skador och timmeravverkning. Michael Köhl, professor i världsskogsbruk, hävdar dock att skog inte bara bör ses som passiva kolsänkor. Genom att använda trä som ett alternativ till mer utsläppsintensiva material som cement kan skogen bidra till att minska föroreningarna genom substitution.
Framtidssäkra skogar är en komplex strävan, med olika synsätt på hur man bäst kan åstadkomma det. Vissa argumenterar för en hands-off-strategi, som tillåter naturlig förstörelse att bana väg för den biologiska mångfalden att återvända. Andra förespråkar aktivt stöd i återplanteringsinsatser, odling av trädarter som är bättre lämpade för varmare klimat. Ritter har experimenterat med sorter från mildare delar av Tyskland, såväl som träd hemma i Turkiet och Balkan, som den turkiska hasseln. Hon säger: "Vi behöver träd som kan trivas i både kylskåp och ugnar. "
Skogsarbete har blivit allt mer utmanande att planera, med krisläge som den nya normen. Daniel Kugler, en skogssektionschef nära Augsburg, reflekterar över det föränderliga landskapet och säger: "Under de senaste åren har vi varit permanent i krisläge. "Hans ord resonerar när han står bland vraket av en ny storm som knappt missade att välta ett träd på en vattenpump. Kampen för att skydda och bevara Europas skogar inför flera hot är en kontinuerlig kamp.