I ett betydande slag mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahus högerkoalition har Israels högsta domstol upphävt en mycket omtvistad lag som syftar till att minska domstolens auktoritet. Lagen, som antogs av parlamentet i juli, försökte begränsa domare från att slå ner regeringsbeslut som anses "orimliga. "Men i en avgörande dom röstade domstolen 8 mot 7 för att ogiltigförklara lagen, vilket bekräftade vikten av demokrati och maktdelning.
Den liberala rörelsen för kvalitetsstyrning i Israel hyllade domen som en "enorm offentlig seger för dem som söker demokrati. "De uppgav att det skickade ett rungande budskap till regeringen och ministrarna som syftade till att undanta sig själva från rättsstatsprincipen, och bekräftade på nytt existensen av ett demokratiskt system och den avgörande principen om maktdelning.
Den uppenbara splittringen i den hårt omtvistade omröstningen återspeglar den djupa splittringen inom det israeliska samhället när det gäller högsta domstolens auktoritet. Domstolen betonade att lagen orsakade "allvarlig och aldrig tidigare skådad skada på Israels kärnegenskaper som en demokratisk stat. "Som ett resultat kommer beslutet att träda i kraft omedelbart. Åtta domare röstade för att upphäva lagen, medan sju röstade för den.
Lagen infördes som en ändring av en grundlag, som markerar det första steget i en rad rättsliga förändringar som regeringen lovade när den tillträdde i slutet av 2022. Denna populistiska översyn splittrade nationen kraftigt, skapade social oro och drog till sig kritik, även från Vita huset. Demonstrationer både för och emot de föreslagna förändringarna mobiliserade hundratusentals människor över hela landet.
Även om fokus flyttades till externa hot mitt i den pågående väpnade konflikten med Hamas, består de djupa interna splittringarna. Kritiker hävdar att domstolens användning av "rimlighet"-standarden ger nödvändiga kontroller mot kumpan, skyddar mänskliga rättigheter och främjar rationellt beslutsfattande. Även om domstolen har andra verktyg, anses denna standard vara den mest potenta.
Beslutet att upphäva lagen är betydelsefullt eftersom det hindrar regeringens försök att genomföra en rättslig översyn och säkerställer att beslut fattas i allmänhetens intresse snarare än för personlig vinning. Dessutom hävdade domstolen sin befogenhet att genomföra domstolsprövning av grundlagar och att ingripa när parlamentet överskrider sin konstitutionella befogenhet, med 12 domare för och 15 emot.
Som svar på domen kritiserade Netanyahus Likud-parti domstolen och hävdade att den hotar nationell enhet, särskilt under en tid av krig. Partiet beskrev beslutet som i strid med folkets vilja. Den pågående konflikten med Hamas spelar bakgrunden till dessa avgöranden, och belyser de spänningar som finns i det israeliska samhället angående nationens judiska identitet och dess skyldigheter gentemot icke-judar. Den politiska ledningen har intagit en mer religiös och nationalistisk hållning, medan det juridiska etablissemanget har förblivit mer liberalt, vilket lett till oenighet om domstolens skydd av mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter.
Israel saknar en skriven konstitution och lagar som specifikt definierar domstolsprövning. Istället förlitar sig den på en rad "grundlagar", som Högsta domstolen i allt högre grad har använt för att fastställa konstitutionalitet under de senaste tre decennierna. Domstolens avgörande betonar förekomsten av oskrivna principer och grundläggande demokratiska värderingar som sätter begränsningar för parlamentets befogenheter.
Enligt Barak Medina, juridikprofessor vid hebreiska universitetet, betyder beslutet att domstolen erkänner förekomsten av grundläggande demokratiska principer som begränsar parlamentariska befogenheter.