AstraZeneca, ett ledande läkemedelsföretag baserat i Storbritannien, har lämnat in en stämningsansökan mot USA angående lagstiftning som skulle tillåta regeringen att förhandla om priser på receptbelagda läkemedel. Företaget hävdar att dessa nya lagar, känd som Inflation Reduction Act (IRA), redan tvingar dem att dra ner på investeringar i sällsynta sjukdomar och cancer. AstraZeneca, som genererar 40 % av sina intäkter från den amerikanska marknaden, är den största icke-amerikanska läkemedelstillverkaren som vidtar rättsliga åtgärder mot dessa åtgärder.
Dave Fredrickson, vice VD för onkologi vid AstraZeneca, betonade att IRA skulle få oavsiktliga konsekvenser för patienter med sällsynta sjukdomar och cancer i USA. Han uppgav att företaget redan minskar investeringarna i småmolekylära läkemedel, såsom piller, på grund av den framtida lagstiftningen. Fredrickson betonade att detta rättsliga anspråk inte handlar om att bevara industrins vinster, utan om att stå upp för amerikaner med sällsynta sjukdomar och cancer, eftersom det fruktar att genomförandet av IRA skulle äventyra framstegen i behandlingen av dessa tillstånd.
IRA introducerades som ett svar på allmänhetens påtryckningar angående höga läkemedelspriser och syftar till att tillåta den amerikanska regeringen att förhandla läkemedelspriser på uppdrag av Medicare-patienter, som vanligtvis är äldre eller funktionshindrade amerikaner. Denna förändring förväntas spara Medicare nästan 100 miljarder dollar till 2031. Läkemedelsföretagen har dock varnat för att det kommer att påverka deras vinster och hindra deras förmåga att investera i forskning för nya terapier.
Studier har visat att konsumenter i USA betalar mer för receptbelagda läkemedel jämfört med andra länder, inklusive Europa, där prisförhandlingar mellan läkemedelsföretag och hälsosystem redan är på plats. Den amerikanska marknaden är den mest lukrativa för många läkemedelsföretag, vilket gör den potentiella effekten av IRA ännu mer betydande.
Förutom AstraZeneca har andra stora läkemedelsföretag, som Johnson & Johnson, Merck & Co. , och Boehringer Ingelheim GmbH, har också initierat juridiska utmaningar mot det nya amerikanska systemet. Merck hävdar att åtgärden är "liktydig med utpressning", medan Boehringer hävdar att IRA bryter mot den amerikanska konstitutionen genom att ge överdriven makt till federala tillsynsmyndigheter att diktera läkemedelspriser.
AstraZeneca hävdar specifikt att IRA kommer att hindra forskning om sällsynta sjukdomar, med hänvisning till exemplet med cancerläkemedel i USA som ofta lanseras för en liten grupp patienter med otillfredsställda behov, så kallade orphan-indikationer. Företaget hävdar att de enligt de nya reglerna skulle ha mindre tid att uteslutande sälja dessa läkemedel. AstraZeneca varnar för att det kanske inte har strävat efter godkännande för sitt läkemedel, Lynparza, för att behandla äggstockscancer i sent skede i USA om IRA hade varit i kraft vid den tidpunkten.
Det amerikanska departementet för hälsa och mänskliga tjänster, som ansvarar för att övervaka Medicare-programmet, förväntas släppa en lista över de tio första läkemedlen för förhandling nästa vecka, med de nya priserna som träder i kraft 2026. Det är fortfarande oklart vilka droger som kommer att ingå på denna lista. AstraZenecas juridiska utmaning understryker farhågorna inom läkemedelsindustrin angående IRA:s inverkan på forskning och tillgången till behandlingar för sällsynta sjukdomar och cancer.