Israels premiärminister Benjamin Netanyahu befinner sig i en utmanande position när den pågående konflikten mellan Israel och Hamas tar hårt på landets ekonomi. Med kriget som kostar runt 260 miljoner dollar dagligen, belastas de redan ansträngda offentliga finanserna ytterligare av kontroversiella utbetalningar som försvaras av högerextrema medlemmar i Netanyahus styrande koalition. Dessa utbetalningar, kända som "koalitionsfonder", tilldelas religiösa skolor och bosättningsprojekt på den ockuperade Västbanken.
Medan koalitionsmedlen representerar en bråkdel av Israels totala budget, har de blivit en kontroversiell fråga när landet brottas med sin värsta väpnade konflikt på årtionden. Tilldelningen av dessa medel kommer att ha en betydande inverkan på hur förlåtande globala marknader kommer att vara gentemot Israel, som redan har ådragit sig en beräknad ekonomisk avgift på nästan 8 miljarder dollar som ett resultat av kriget.
Kostnaden för att försäkra israeliska statsobligationer mot fallissemang har fördubblats sedan krigets början, och riskpremien som krävs av investerare för att hålla israeliska dollarsedlar över amerikanska statsobligationer är fortfarande hög. Den oöverträffade finansieringen av religiösa program och bosättningar på Västbanken har väckt kritik redan före konflikten, med oro för att det skulle hindra ekonomisk tillväxt. Nu, när Netanyahu lovar att betala vilket ekonomiskt pris som helst för kriget, blir behovet av att omvärdera budgetprioriteringar alltmer uppenbart.
Finansminister Bezalel Smotrich kommer att avslöja en ny budget som täcker återstoden av 2023 och beskriver planer för nästa år. Den föreslagna budgeten innehåller en betydande ökning av militärutgifterna, som kommer att finansieras genom ytterligare upplåning. Men de styrande partierna har hittills motsatt sig att avleda de outnyttjade koalitionsmedlen eller skära ner i program som är förknippade med dem, trots att deras höga kostnader överträffar kostnaderna för offentliga sjukhus och statligt finansierad högre utbildning.
Smotrich, en livslång nybyggare, har föreslagit att man gör minimala justeringar av budgeten, samtidigt som man bibehåller finansieringen för lärarlönehöjningar vid ortodoxa skolor och ökar utgifterna för bosättningar. Investerare och analytiker har uttryckt sitt ogillande för detta tillvägagångssätt och uppmanar regeringen att stoppa finansieringen av icke-nödvändiga utgifter och betona prioriteringen av krigsrelaterade utgifter.
De utmanande ekonomiska utsikterna kommer efter en period av förbättring av Israels finanspolitiska situation, där landet uppnådde sitt första budgetöverskott på över två decennier förra året. Underskottet beräknas dock nå 4 % av den ekonomiska produktionen 2023 och 5 % 2024, vilket är betydligt högre än tidigare prognoser. Moody's Investors Service förutspår ett ännu högre underskott på 7. 1 %, vilket ökar oron för regeringens förmåga att effektivt hantera budgeten.
Debatten om koalitionsfonder avslöjar en växande oenighet inom finansdepartementet. Budgetavdelningen, bemannad med teknokrater som prioriterar finansiellt ansvar, har föreslagit strängare åtgärder, inklusive att styra om koalitionsfonder och stänga vissa regeringsdepartement. Dessa förslag förväntas bli föremål för granskning från kreditvärderingsinstitut när de bedömer Israels ekonomiska stabilitet.
När finansminister Smotrich tar på sig uppdraget att skapa en ny budget, betonar han vikten av strukturella reformer som främjar ekonomisk tillväxt. Men han hävdar också nödvändigheten av att behålla finansieringen för ortodoxa skolor och öka utgifterna för bosättningar, med hänvisning till behovet av skydd mitt i stigande spänningar på Västbanken. Kritiker hävdar att bibehållande av dessa gynnade utgifter, särskilt för en valkrets som är undantagen från militär värnplikt, sänder en signal om svag förvaltningskapacitet.
De tidigare centralbankscheferna Karnit Flug och Jacob Frenkel varnar för att underlåtenhet att göra betydande förändringar i budgeten kan leda till en nedgradering av Israels kreditvärdighet. Regeringen står inför en utmanande balansgång mellan politisk överlevnad och att hantera det ekonomiska nedfallet från kriget. När landet brottas med dessa konkurrerande krav kommer finansmarknaderna och kreditvärderingsinstituten noga att övervaka hur Israel navigerar i dessa hackiga vatten.