Berlins kristdemokrater, det största partiet i stadens styrande koalition, har föreslagit en plan för att införa magnetisk levitation (maglev) tåg för kollektivtrafik. Partiet föreslår byggandet av en testbana för förarlösa maglev-tåg, som beräknas kosta 80 miljoner euro (87 USD. 5 miljoner). Om det lyckas kan detta potentiellt leda till implementering av maglev-tågsystem för både passagerare och gods i hela staden.
Även om maglev-teknik inte är vanligt förekommande för stadstrafik, hävdar Kristdemokraterna att det skulle vara snabbare och billigare att bygga maglevbanor jämfört med andra alternativ. Detta förslag har dock fått blandade reaktioner från passagerargrupper och hållbarhetsförespråkare i Berlin, där vissa uttrycker skepsis snarare än applåderar idén.
Maglev-tekniken har funnits i årtionden och fungerar genom att använda elektromagneter för att hänga upp tåget ovanför styrbanan, vilket resulterar i höghastighetsdrift och potentiella energieffektivitetsfördelar. För närvarande finns det bara ett fåtal kommersiella maglevbanor i drift över hela världen. Intressant nog hade Berlin en kort erfarenhet av maglev-teknik tidigare. Från 1989 till 1991 hade staden en fungerande maglevtjänst kallad M-Bahn, som betjänade tre stationer längs den västra sidan av Berlinmuren. Den demonterades dock efter att återföreningen gjorde den onödig.
Kritiker hävdar att det är onödigt och slösaktigt att återuppliva maglev-teknik för stadstrafik. Ledaren för stadens passagerarförening kallade det ett "helt meningslöst stunt", medan en professor vid Berlins tekniska universitet ifrågasatte stadens utforskning av en teknik med tvivelaktiga fördelar när den fortfarande står inför problem med transitnätet.
Experter hävdar att Berlin redan har ett pålitligt och effektivt transportsystem, inklusive ett omfattande tunnelbanenät. Medan vissa områden saknar sista milen-alternativ, övervägs redan förslag för att förbättra befintlig infrastruktur, som att förlänga tunnelbanelinjer till flygplatsen.
Skepsisen mot storslagna transitplaner i Berlin härrör delvis från tidigare erfarenheter, som den länge försenade öppnandet av stadens felaktiga flygplats 2020. Dessutom har Kristdemokraternas meritlista med kollektivtrafik väckt tvivel. Sedan de blev det största partiet i den styrande stora koalitionen har de ställt in planerna på nya cykelbanor, höjt biljettpriserna för enskilda biljetter, orsakat stora förseningar i spårvagnsutbyggnaden och struntat i planerna på att förbättra pendelfärjorna på stadens sjöar. Vidare har transitarbetare uttryckt missnöje på grund av "oacceptabla förhållanden" till följd av antisocialt beteende och droganvändning i tunnelbanan.
Sammantaget har förslaget att införa maglevtåg i Berlin mött kritik från experter, passagerargrupper och hållbarhetsförespråkare. Många hävdar att staden bör fokusera på att förbättra sitt befintliga transitnätverk snarare än att investera i en teknik som kanske inte ger några betydande fördelar.