President Donald Trump har återigen siktet inställt på ett av sina längst hållna mål: de höga kostnaderna för receptbelagda läkemedel i USA. Men den här gången pratar han inte bara. Han har gått rakt på sak – 17 av världens mäktigaste läkemedelsföretag – med ett rakt på sak krav: få de amerikanska läkemedelspriserna i linje med vad folk betalar i andra länder, annars riskerar de allvarliga konsekvenser.
Breven – som skickades till tungviktare som Pfizer, Eli Lilly, Novo Nordisk och AbbVie – skrädde inte orden. Trump gav dem en strikt tidsfrist på 60 dagar. Sänk priserna, särskilt vad Medicaid tar ut för nuvarande behandlingar, och lova att framtida läkemedel inte kommer att lanseras till uppblåsta amerikanska priser. Om de inte följer kraven, varnade Trump, är han redo att "använda alla verktyg i vår arsenal" för att tygla dem.
Detta är inte Trumps första rodeo i frågan. Han har i åratal varit högljudd om den häpnadsväckande skillnaden mellan amerikanska läkemedelspriser och vad folk betalar i Kanada, Europa eller någon annanstans. Under sin första mandatperiod undertecknade han till och med en exekutiv order som syftade till att tvinga fram ett liknande prismatchningssystem, men den ansträngningen misslyckades efter juridiska motstånd. Den här gången vill han knyta läkemedelspriser till internationella priser genom handelspolitik – och använda den hävstångseffekten för att tvinga tillbaka besparingar till amerikanska konsumenter.
Wall Street lade snabbt märke till detta. Aktierna i Eli Lilly föll över 2 % vid mitten av eftermiddagen i New York. Andra läkemedelstillverkare återhämtade sig inte heller direkt. Läkemedelsindustrin har länge hävdat att att knyta amerikanska priser till utländska marknader skulle skada innovation och spåra ur forskningsinsatserna. Deras ståndpunkt är enkel: om den potentiella vinsten minskar, minskar även incitamentet att investera i riskabel och dyr läkemedelsutveckling.
Som svar höll vissa företag fast vid sitt vanliga manus. En talesperson för Novo Nordisk gav en standardlinje för företag: de är engagerade i att förbättra tillgång och överkomliga priser. Men det finns sprickor som visar sig. Tidigare i veckan medgav AstraZenecas VD, Pascal Soriot, att status quo helt enkelt inte är hållbar längre.
Vad Trump vill nu går utöver bara regeringsförhandlingar. Han ber läkemedelstillverkare att sälja vissa läkemedel direkt till patienter till samma priser som de ger försäkringsförmedlare. Det är en djärv begäran, en som skulle kunna skaka om hela strukturen för hur läkemedel prissätts och säljs i USA.
Det är fortfarande oklart hur stor inverkan detta faktiskt kommer att ha på vad amerikaner betalar vid apoteksdisken. Många av de berörda läkemedlen är nyligen lanserade, inte de kroniska läkemedel som miljontals människor förlitar sig på dagligen. Och även nu erbjuder läkemedelstillverkare redan stora rabatter till Medicaid bara för att stanna kvar i programmet.
Men en sak är klar: Trump satsar på att hans aggressiva tillvägagångssätt kommer att träffa väljarna. Läkemedelspriser är ständigt bland de största bekymmerna för amerikanska familjer, och Trump vet det. Genom att ta kampen direkt mot Big Pharma framställer han sig själv som den som är villig att säga vad alla har tänkt – att amerikaner inte ska behöva betala fem eller tio gånger mer än någon i Frankrike eller Japan för samma piller.
I brevet han publicerade – adresserat till Lillys VD Dave Ricks – kallade Trump det nuvarande prissystemet för ”väldigt uppblåst” och krävde ”omedelbara åtgärder”. Huruvida branschen viker eller ger efter återstår att se. Men en sak är säker: hettan har just höjts helt och hållet.